Helsingfors 1952

Det är på OS i Helsingfors 1952 som tvekampen mellan stormakterna USA och Sovjetunionen uppstår eftersom det var i Helsingfors som Sovjetunionen deltog för första gången.

Redan efter spelen i London 1948 skrev den svenske IOK-presidenten J. Sigfrid Edström att spelen hotade att svälla ut och att man skulle begränsa antalet deltagare.

Spelen växte också i Helsingfors. Man tävlade i 18 sporter och 149 grenar och antalet aktiva var 4925 att jämföras med de 4099 som deltog i London.

Så här skriver J. Sigfrid Edström i Olympiaboken 1948: "Spelen 1948 voro alltså den hittills uppnådda höjdpunkten - 60 nationer, tio mer än i fredens Berlin 1936, 6 000 deltagare och 17 olika idrottsgrenar. Många fler idrottsgrenar äro angelägna att få vara med - handboll, rullskridskor, damhockey, baseball, luftsegling m. fl. Skriva ofta till mig. För att ej tala om biljard, schack och andra sportbetonade spel. Men det är omöjligt att utvidga programmet. Snarare måste det skäras ned. Det är att hoppas, att finnarna, de energiska organisatörerna av spelen 1952, skola göra så ".

Edström avgick efter spelen i Helsingfors som IOK-president och avslutade därmed som 72-åring en lysande internationell idrottsledarkarriär. Han hade då suttit på posten sedan 1946 då han valdes i konkurrens med Avery Brundage som nu, 1952, fick ta över efter Edström.

Trots Edströms önskan om att de finska arrangörerna skulle begränsa spelen blev det naturligtvis inte så.

Spelen växte

Antalet sporter för kvinnor var desamma som i London fyra år tidigare, det vill säga fem men grenarna var fler. I Helsingfors tävlade kvinnorna i 25 grenar, sex fler än i London. En aning märkligt är att antalet kvinnor däremot minskade i Helsingfors till 318 mot de 385 som var med i London.

Helsingfors hade väntat i tolv långa och svåra år på att få arrangera sommarspelen. När de invigdes lördagen 19 juli i strilande regn kunde detta ändå inte förta feststämningen i det fullsatta Olympiastadion i Helsingfors centrum.

För första gången, och inte sista, möttes de två stormakterna USA och Sovjetunionen. Det var första gången som Sovjetunionen var med i spelen. Senast det begav sig var i Stockholm 1912 men då var det under nationsbeteckningen Ryssland.

Stormakternas tvekamp

Helsingforsspelen blev direkt en tvekamp mellan de båda supernationerna. Poängligan vanns till slut av USA med knapp marginal sedan Sovjet mer eller mindre gjort rent hus i alla gymnastikens olika klasser och brottningen. Enbart gymnastiken gav Sovjet inte mindre än 161 poäng. I simning, friidrott, boxning och fotboll blev det däremot mager utdelning för Sovjet. Många hade fruktat att Sovjet skulle ställa till problem med protester och kongressbråk som man tidigare gjort men det förekom inte alls.

55-Åriga Paavo Nurmi, medaljör vid spelen 1920, 1924 och 1928, fick äran att tända den olympiska elden vid OS i Helsingfors 1952. Foto: Tore Falk, Pressens Bild.

Redan inför spelen 1940, som kriget satte stopp för, hade man i Helsingfors byggt en OS-by i Kottby för 3 200 personer. Men den var upptagen vid det här laget av andra än OS-deltagare. Man löste problemet med en ny by på samma ställe med plats för 4 800 personer men man förstod tidigt att det inte skulle räcka till. Därför byggdes en by i Otnäs, som blev en "öststatsby" och separata byar för ridsport, modern femkamp och segling.

Damerna fick som vanligt inte husera i samma by som de manliga deltagarna utan fick bo i en sjuksköterskeskola i närheten av Olympiastadion.

Inför sommar- och vinterspelen hade SOK gett nära 800 000 kronor i förberedelsestöd till förbunden. Det statliga anslaget för truppen till Helsingfors löd på 400 000 kronor.

Noteras kan också att SOK 1950 tog upp frågan om ett sommar-OS i Stockholm igen. SOK ansåg att Sverige skulle söka spelen 1960 eller 1964. Enligt protokollet fick Bo Ekelund uppgift att vidta nödvändiga åtgärder.

Sverige fyra i nationskampen

Tillbaka till Helsingfors och själva tävlingarna. Sverige hävdade sig fortfarande mycket bra och kom på fjärde plats i nationstävlingen slagna av bara USA, Sovjet och Ungern.

Sverige tog medaljer i 13 olika idrotter vilket kan jämföras med de stora, USA och Sovjet, som tog medaljer i elva respektive nio idrotter.

Fakta

  • Antalet nationer: 69 
  • Antalet deltagare: 4 925 
  • Tid: 19 juli - 3 augusti
  • Antalet idrotter/discipliner: 149
  • Sveriges trupp: 206 aktiva från 18 idrotter

Partners

Huvudsponsorer, logotyper