Aten 2004

Så kom då de olympiska sommarspelen ”hem” till Aten. Staden sökte ju spelen 1996, 100 år efter de första moderna spelen i Aten, men då gick spelen till Atlanta USA.

Anledningen till att IOK-ledamöterna inte röstade på Aten då var enligt många IOK-ledamöter att Atens ansökan då präglades av en viss arrogans. Atenarna ansågs inte ha lagt ned någon större möda på sin ansökan. De ansåg att det var mer eller mindre självklart att de skulle få spelen. Nu blev det inte så. Med svansen mellan benen åkte de stukade atenarna hem till Grekland och gjorde sin hemläxa.

Med ny ledning, med karismatiska Gianna Angelopoulos-Dalsaki i spetsen, och en betydligt proffsigare organisation kom man tillbaka och i slutomröstningen i Lausanne slogs huvudkonkurrenten Rom med röstsiffrorna 66-41.

Stockholm var med denna gång och sökte. Det svenska konceptet fick högt, ja, många gånger till och med högsta betyg av de internationella specialförbunden men det räckte inte.

Stockholm åkte ut i den tredje röstomgången; då slagna av Kapstaden (22 röster), Rom (28) och Aten (38). Buenos Aires var den första staden som fick ge sig.

Maskotar Aten 2004

Maskotar för Aten 2004: Athena och Phevos

Startskott för den olympiska idrotten i Sverige

Den svenska ansökan blev startskottet för en ny period för den olympiska idrotten i Sverige. De företag som varit med och stöttat den svenska ansökan var mycket nöjda med vad det fått ut och frågan som kom upp var: ”Vad kan vi göra i stället?” Man talade om ”att om vi inte fick spelen så kan vi väl ta medaljerna i Aten i stället”. 

Målet 20 medaljer nämndes och det var också den vision som SOK, näringslivet och staten satte upp. Ett långt och ganska mödosamt arbete startade med spelen 2004 som slutmål. En företagsgrupp bildades, Olympialaget, som tillsammans med staten gick in och stöttade en talangsatsning på svensk olympisk idrott. Den nya organisationen och medel för att stötta den kom på plats under 1998 och 1999. Aten skulle bli examensdag för satsningen.

Några 20 svenska medaljer i Aten blev det inte. Målet – 20 medaljer – fick SOK revidera under våren 2004 då en mängd skador satte stopp för några på förhand heta medaljkandidater.

Bland annat skadade sig höjdhopperskan Kajsa Bergqvist, Emma Igelström, simning, avbröt sin OS-satsning på grund av hälsoskäl, de svenska herrfäktarna missade en OS-plats trots en topplacering på VM och det tidigare så framgångsrika herrlandslaget i handboll klarade inte kvalet. Listan kunde göras längre.

De svenska guldmedaljörerna i Aten: Henrik Nilsson och Marcus Oskarsson, kanot, Carolina Klüft, Stefan Holm och Christian Olsson, friidrott. Foto: Pressens bildbyrå

Totalt fyra guld, ett silver och två brons samt åtta fjärdeplatser gjorde ändå att det allmänna omdömet blev godkänt även om man från SOK:s sida konstaterade att medaljskörden var en missräkning.

Fakta

  • Antalet nationer: 201 
  • Antalet deltagare: 10 560  
  • Tid: 13 - 29 augusti 
  • Antalet idrotter/discipliner: 301
  • Sveriges trupp: 115 aktiva från 21 idrotter

Partners

Huvudsponsorer, logotyper