Erik Adlerz hoppar från 10 meters plattformen i Stockholm 1912. Foto: IOK:s arkiv

Publicerad 1 januari 2015

Simsportens olympiska historia

Internationella Simsportförbundet (FINA) bildades 1908. Simsporten fanns dock med på OS-programmet redan 1896 med tre grenar men det var först 1908 som sporten fick internationella regler.

Sverige var en av åtta nationer som var med och såg till att simsporten fick enhetliga regler. Fram till dess hade en mängd mer eller mindre underliga grenar funnits. Bland annat undervattensimning. Simningen fick sitt första VM 1973.

"Viljan att överleva översteg viljan att leva", ja, det var ungrarens Alfred Hajos kommentar sedan han vunnit 1 200 m fritt vid de första moderna spelen i Aten 1896. Detta efter att ha simmat i den svinkalla Zea-bukten utanför Aten.

Fyra år senare tävlade man i Paris och där avgjordes tävlingarna på floden Seine. 1908 hade man i London byggt en 100 meter lång pool i centrum av friidrottsarenan. I dag avgörs OS i tempererade 50-metersbassänger.

Svenska medleylagkappen i Peking 2008. Foto: IOK:s arkiv

Simhopp gjorde entré på det olympiska programmet 1924 och grenen genomgick inga förändringar förrän till OS i Sydney 2000 då parhoppning introducerades.

Konstsim blev en fullvärdig OS-gren i samband med spelen i Los Angeles 1984. Redan 1920 utvecklades grenen i Kanada men då under namnet vattenbalett. Mellan åren 1948 och 1968 var grenen uppvisningssport på det olympiska programmet. Konstsim bedöms i två delar; en teknisk del där ett visst antal rörelser måste göras, samt i en fri del.

Vattenpolons ursprung kommer från rugbyn. Det var i mitten av 1850-talet som man i England introducerade sporten men ganska snabbt försvann rugbydelen från sporten som mer kom att lika fotbolllen. Vattenpolo blev snabbt en mycket populär sport och fanns med på det olympiska programmet redan 1900. Damerna gjorde entré på det olympiska programmet 2000 i Sydney.

Vattenpolomatch mellan Holland - Sverige i Helsingfors 1952. Holland gör sitt sjunde mål. Foto: IOK:s arkiv

Olympiska nyckelhändelser

  • 1894: Vid Pariskongressen beslutades att de nautiska idrotterna rodd, simning och segling skulle ingå på det olympiska programmet i Aten 1896.
  • 1910: Vid IOK:s 13:e session i Luxemburg beslutades att damer skulle få tävla i simning på OS i Stockholm 1912.
  • 1911: Vid IOK:s 14:e session i Budapest la man in ett önskemål att addera två damtävlingar i simning till programmet i Stockholm 1912 (300 m och 400 m lag). Organisationskommittén lovade att göra sitt bästa för att uppfylla detta.
  • 1912: Vid IOK:s 15:e session i Stockholm delades OS-idrotterna in i tre kategorier: ovärderliga, önskvärda och tillåtliga. Simning, Vattenpolo och simhopp inkluderades i den första kategorin.
  • 1924: Vid IOK:s 23:e session i Paris delades idrotterna upp i obligatoriska och tillfälliga. Vattenpolo inkluderades på den andra listan. 1934: Vid IOK:s 33:e session i Aten ifrågasattes damtävlingar i vissa idrotter. Efter en enhällig omröstning så accepterades damernas deltagande i simning
  • 1954: Vid IOK:s 50:e session i Aten beslöts att addera damer och herrars fjärilsim till OS-programmet i Melbourne 1956.
  • 1980: Vid IOK:s session i Moskva togs beslut om att ha med konstsim på OS-programmet i Los Angeles 1984.
  • 1984: IOK:s exekutiva styrelse beslöt att inkludera en individuell tävling i kontsim Los Angeles 1984.
  • 1991: Vid IOK:s 97:e session i Birminghamn beslöts att ersätta den individuella och duotävlingen i konstsim med en lagtävling.
  • 1997: Vid IOK:s 106:e session i Lausanne beslöts att återinföra duo i konstsim till OS-programmet.IOK:s exekutiva styrelse beslutade också att addera damers vattenpolo till OS-programmet i Sydney 2000.
  • 1999: IOK:s exekutive styrelse beslutade att lägga till fyra tävlingar i simhopp synkro, två för herrar och två för damer.
  • 2005: Vid IOK:s exekutiva styrelsemöte i Lausanne beslöts att lägga till 10 km öppet vatten för damer och herrar till OS-programmet i Peking 2008.

Partners

Huvudsponsorer, logotyper