Gösta Andersson

Med blod rinnande över ansiktet blev Gösta Andersson, eller ”Granit- Gösta” för sin väldiga styrka, olympisk guldmedaljör i brottningens 73 kg-klass (weltervikt) i Empress Hall i London. I finalen mot Ungerns Miklos Szilvási blev Gösta skallad av sin motståndare med följd att vänster ögonbryn sprack. Den svenska ledningen fruktade att domaren skulle bryta matchen, men Gösta tilläts, med blod forsande ur det öppna såret, att fullfölja och kunde bärga en överlägsen poängseger.
Ungraren fick sin revansch i Helsingfors fyra år senare, i en jämn uppgörelse blev Gösta nedryckt vid mattkanten, en poäng som gav guldet till Szilvási. En filmupptagning visade senare att Szilvási grepp var regelvidrigt.
Bland Göstas övriga meriter finns också EM-guld (1939), EM-silver, EM-brons och VM-brons. Han vann 5 SM-guld åren 1945–51. Gösta representerade den ”gamla” brottarskolan. Attackviljan i den stående brottningen var hans adelsmärke. Han hade fin balans, han slog mäktiga krysstag från stående, i parterr var backhammer och upprullning specialgrepp. ”Granit-Gösta” blev av Sundsvalls Tidning utnämnd till 1900-talets största idrottsman i Sundsvalls-regionen i samband med millenniumskiftet.
Efter karriären arbetade Gösta bland annat som instruktör i Örebro och Arboga.
KÄLLA: Olympiaboken