Daniel Ståhl med två diskusar. Foto: TT

NO med OS i skolan

Såklart kan du jobba med OS-tema på lektioner för de naturorienterade ämnena. Här får du en mängd uppslag.

Inom de naturorienterande ämnena går det att göra otaliga kopplingar till idrott. Att vara nyfiken och vilja veta mer om sig själv och sin omvärld är centralt både inom NO och inom idrott. Hur bland annat mat, sömn och motion (träning) påverkar hur man mår är viktigt för alla, men för elitidrottare är det A och O. Kraft och rörelse och egenskaper i olika material är viktiga inom idrotten. Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan och även för prestationen är också en koppling värd att påvisa.


Nedan finns exempel på hur man kan koppla idrott i allmänhet och OS i synnerhet till de naturorienterande ämnena.

 

Fördjupning: Välj ut en idrott och fördjupa dig inom den; Hur har utvecklingen sett ut? Skor/Skridskor, bollar/ puckar, material, regler med mera


Förslag till lektion i biologi

ÅRET RUNT I NATUREN:

  • Djur: Hur är olika djur skapta för att de ska kunna fungera i sin naturliga miljö? Hur kommer det sig att en gepard är så snabb, en gorilla stark och en känguru kan hoppa högt

KROPP OCH HÄLSA:

  • Hur betydelsefullt är sömn, mat och motion för att må bra
  • Kroppen: Vilka är byggstenarna i din kropp? Vad är skelettets/ledbandens/ musklernas uppgift? Vilka organ samverkar när du springer/skriver/lyssnar? Ställer olika idrotter olika krav på kroppen?
  • Träning och kondition: Hur påverkar träningen kroppen? Vad är kondition? Hur får man bra kondition? Hur mäts den? Vad är syreupptagnings-förmåga? Vad är mjölksyra och varför får man det? Kemiska formeln för mjölksyra? Vad är höghöjdsträning? Vilka har fördel av höghöjdsträning
  • Doping: Vad är doping? Vad händer med kroppen? Finns det olika former av doping? Hur upptäcks doping? Vem är Arne Ljungqvist och WADA?
    https://www.wada-ama.org/ Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
    Om Arne Ljungqvist ur stiftelsen Pure for sure Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Skador: Vad är stukning/vrickning? Hur behandlas de? Hur kan skador förebyggas?
  • Kosten: Vad är bra mat? Hur ofta bör man äta? Påverkar kosten träningen? Hur?

Förslag till lektion i fysik

KRAFT OCH RÖRELSE:

  • Kraft och rörelse: Varför vill cyklisterna gärna köra tillsammans i stora klungor trots risk att köra ihop? Det går idag dubbelt så fort att köra ett rullstolsmaraton jämfört med för 20 år sedan. Hur kommer det sig?
  • Friktion: Ta tid i rutschkanan, sammanställ i tabell och gör ett diagram. Hur kan man åka fortare/långsammare? Hur påverkar skidvalla och olika strukturer längdskidorna?

MATERIAL OCH ÄMNEN:

  • Material: Vad är det för material i till exempel en stavhoppsstav, en slalomskida, en diskus, en golf- eller tennisboll, en ishockeypuck, de nya maratonskorna? Konstruktion och tillverkning? Framtidsmaterial?

SYSTEMATISKA UNDERSÖKNINGAR:

  • Balans: Stå på en bräda så länge som möjligt, ta tid och sammanställ i tabeller. Vilka krav på balans finns det i olika idrotter? Jämför till exempel bom i gymnastik med beachvolleyboll.

Förslag till lektion i kemi

KEMIN I NATUREN, I SAMHÄLLET OCH I MÄNNISKOKROPPEN:

  • Kosten: Vad är näringsämnen? Vilka ämnen är särskilt viktiga att du får i dig om du tränar mycket? Hur ofta och hur mycket bör man äta? Vad blir följen om man struntar i något näringsämne?