Ulrich Salchow, till vänster, tillsammans med åkarkollegan Gösta Sandahl 1915. Foto: TT

Publicerad 28 september 2017

Salchow satte prägel på isen

Ulrich Salchow är en av de mest framgångsrika konståkarna genom alla tider och dominerade sporten under början av 1900-talet.

Ulrich Salchow. Foto: TT

Ulrich Salchow. Foto: TT

I dagens konståkning är han ständigt närvarande eftersom hoppet Salchow är uppkallat efter honom. En Salchow innebär baklänges åkning på ena fotens innerskär, hopp och ett helt varvs rotering samt landning på den andra fotens ytterskär. Ulrich Salchow utförde hoppet på tävling för första gången 1909. Annars var figurerna Salchows bästa sida. Han var lite för tung för att få den rätta gracen i friåkningen. Han kompenserade detta med styrka och dynamik och hans tävlingsnerver var utmärkta.

Ulrich Salchow föddes 1877 i Köpenhamn och hans föräldrar var danska. I början av sin karriär blev han svensk mästare 1895-1897. Sen tog han steget upp i världseliten. Han korades till världsmästare 1901-1905 och 1907-1911. Året däremellan, 1906 då VM hölls i München, ställde Salchow inte upp eftersom han var rädd att inte bli rättvist bedömd mot sin tyske konkurrent Gilbert Fuchs. Hans tio världsmästartitlar är fortfarande ett rekord inom konståkningen, delat med Sonja Henie och Irian Rodnina. Dessutom vann Salchow Europamästerskapen nio gånger (1989-1900, 1904, 1906-1907, 1909-1910 och 1913), även det ett rekord än idag. Han blev tvåa på VM tre gånger (1897, 1899-1900) och en gång på EM (1901).

Ulrich Salchow vid OS i London 1908. Foto: Wikicommons

Ulrich Salchow vid OS i London 1908. Foto: Wikicommons

Överlägsen i OS-debuten

När konståkningen debuterade på det olympiska programmet vid sommar-OS i London 1908 så blev det en förkrossande seger till Ulrich Salchow. Vid tävlingarna på Prince’s Skating Club visade Salchow ännu en gång sin styrka som figuråkare. Han åkte där till sig en avgörande ledning. När ryssen Nikolaj Panin drog sig ur tävlingen öppnades vägen till en svensk trippel med Salchow som vinnare före Richard Johansson och Per Thorén.

Salchow fick inte någon chans att försvara sitt OS-guld vid nästkommande OS som gick i Stockholm 1912 eftersom konståkningen inte fanns med på programmet den gången. I Antwerpen 1920 gjorde veteranen Salchow comeback, då 42 år fyllda. Försöket att vinna ännu en OS-medalj misslyckades dock. Det blev ironiskt nog ett fall på sitt eget patenterade hopp, en Salchow. Trots detta slutade han på en fjärde plats i en tävling som vanns av hans svenske efterträdare i konståkningens rampljus, Gillis Grafström.

1906 publicerade Salchow en handbok i konståkning som översattes till flera språk. Han var också aktiv i andra sporter, bland annat så cyklade han och åkte bobsleigh.

Efter den aktiva karriären blev den auktoritäre och frispråkige Ulrich Salchow en av svensk idrotts stora ledare. Bland de många uppdragen kan nämnas att han var ordförande i det Internationella Skridskoförbundet 1925–27 och ordförande i Svenska Skridskoförbundet 1917–20, 1923–32 och 1935–38. Han satt som ledamot i Svenska Riksidrottsförbundet 1911–28, var ordförande i Svenska Velocipedförbundet (1904–07), AIK (1928–40) och Svenska Boxningsförbundet (1919–32).

I övrigt kan nämnas att den framgångsrike grosshandlaren också var journalist och arbetade bland annat för Dagens Nyheter. Han var också en av Sveriges radiopionjärer och styrelsemedlem i Sveriges Radio.

Ulrich Salchow avled 1949 i Stockholm. 1976 blev han invald i Konståkningens Hall of Fame.

Partners

Huvudsponsorer, logotyper