Den alpina skidåkningens olympiska historia

Den alpina skidåkningen har funnits med på vinter-OS sedan 1936 i Garmisch-Partenkirchen och Sverige har haft deltagare sedan dess. Men människan har åkt utför i tusentals år.

Svenska alpinåkare i OS

Sverige har haft deltagare i alpint sedan grenen introducerades på OS-programmet 1936. Bertil Persson heter den förste alpina svenska deltagaren som kom 31:a i den första kombinationstävlingen för herrar i Garmisch Partenkirchen 1936.

Fram till senaste OS i Peking 2022 har Sverige tagit 19 OS-medaljer i alpint. Åtta av dem är guld, två silver och nio brons. Internationellt sett ligger Sverige på en åttondeplats i den totala medaljligan är Österrike är överlägsen ledare med hela 128 medaljer. Totalt sett har Sverige haft 87 olympier i alpin skidåkning. Av dessa 87 har 86 gjort minst en OS-start och en har varit reserv.

• Första deltagandet: herrar: Bertil Persson, Garmisch Partenkirchen 1936, damer May Nilsson, St Moritz 1948.
• Meste deltagaren: Patrik Järbyn, fem OS, 1994-2010
• Första medaljen: Stig Sollander, brons i slalom, Cortina d´Ampezzo 1956. Damer: Pernilla Wiberg Bjerke, guld i storslalom, Albertville 1992.
• Första guldet: Ingemar Stenmark, guld i storslalom och slalom, Lake Placid 1980. Damer: Pernilla Wiberg Bjerke, guld i storslalom, Albertville 1992.
• Flest medaljer: Anja Pärson, sex stycken. Herrar: Ingemar Stenmark, tre stycken.
• Flest guld: Ingemar Stenmark och Pernilla Wiberg Bjerke, två stycken.
• Yngsta deltagaren: damer Anna-Karin Hesse, 18 år och 203 dagar. Herrar Torsten Jakobsson, 18 år och 219 dagar.
• Äldsta deltagaren: herrar: Patrik Järbyn, 40 år och 309 dagar, damer: Frida Hansdotter, 32 år och 65 dagar.

Lika för damer och herrar sedan 1936

Den första kända alpina skidtävlingen var en störtloppstävling arrangerad av britter i Montana i Schweiz 1911. Elva år senare arrangerades den första slalomtävlingen 1922 i Mürren, också det i Schweiz. I Garmisch-Partenkirchen 1936 var den första alpina tävlingen med på vinter-OS. Det var kombinationstävlingar i slalom och störtlopp för både damer och herrar. Därefter har fler tävlingsgrenar lagts till allt eftersom men det har alltid varit identiskt program för både herrar och damer. Faktum är att alpint är en av de få idrotter där damernas och herrarnas tävlingsprogram alltid sett likadant ut. Så här har de olympiska tävlingarna i alpint utvecklats genom åren:

• 1936 alpin skidåkning introducerades på det olympiska programmet i Garmisch-Partenkirchen. Både herrar och damer tävlade då i en kombinationstävling med slalom och störtlopp.
• 1948 lades separata slalom- och störtloppstävlingar till.
• 1952 Storslalom lades till på OS-programmet.
• 1988 Super-G introducerades.
• 2018 i PyeongChang införs en mixad lagtävling med parallellslalom.

Skidorna är äldre än Hedenhös

Att människor har åkt skidor kan spåras lång tillbaka i historien. I ryska torvmossar har det hittats fragment av skidor som kan dateras till cirka 8000-7000 före Kristus. Det har varit olika storlekar och former av träplankor som visar att någon form av skidåkning har varit en del av livet i kallare länder i tusentals år.

Från början var anledningen att kunna transportera sig fortare under den snötäckta delen av året. I slutet av 1800-talet började man också använda sig av skidor i idrottsliga aktiviteter. Först var det militären som anordnade tävlingar. Den första icke-militära skidtävlingen som finns nedtecknad hölls på 1840-talet i Norge. Den första nationella skidtävlingen i Norge hölls i huvudstaden som då hette Kristiania (nuvarande Oslo) 1868 och vanns av Sondre Norheim. Några decennier senare hade sporten spridit sig till övriga Europa och även till USA där gruvarbetare höll skidtävlingar för att fördriva tiden under de långa vintrarna.