Den olympiska elden
Den olympiska elden är en mycket välkänd symbol för OS. Elden är en symbol för strävan efter det perfekta, kampen för seger, fred och vänskap.
Den olympiska elden tänds alltid i den grekiska staden Olympia några månader innan OS startar. Det var nämligen i Olympia som de allra första olympiska spelen genomfördes under antiken. Det minnet firas inför varje spel när elden tänds och förs till OS-orten med hjälp av en fackelstafett.
Faktum är att vid de första moderna olympiska spelen fanns det ingen olympisk eld. Det var först i Amsterdam 1928 som en fackla restes utanför den olympiska arenan. Efter spelen föreslogs att idén med att ha en olympisk eld skulle fortsätta och det har man också gjort och gör så än i dag.
Tänds av solen
Elden tänds med hjälp av solens strålar. Sedan förs den i en fackelstafett från Grekland till staden där OS ska vara. Under invigningen av OS kommer elden till stadion, och den sista fackelbäraren för över elden från facklan till den plats där den kommer att fortsätta brinna tills OS är slut. Under avslutningen släcks elden.
Den första stafetten
Visserligen tändes en symbolisk eld redan 1928 vid OS i Amsterdam, men den första fackelstafetten från Olympia ägde rum 1936 när elden togs till sommar-OS i Berlin.
För vinter-OS har fackelstafetterna haft en lite annorlunda historia. Den första stafetten genomfördes inför Oslo 1952. Men elden tändes inte i Olympia utan i den norska byn Morgedal. Varför? Jo, för att Morgedal sågs som skidsportens födelseort. Även de två vinterspelen därefter, 1956 och 1960 så tändes facklan på andra ställen än i Grekland. Det var först inför spelen i Innsbruck 1964 som fackelstafetten startade i Olympia, på samma sätt som vid sommarspelen.
Andra fackelstafetter vi minns
Fredstafetten - London 1948
1948 års fackelstafett spred ett välkommet budskap om fred i ett Europa som var hårt sargat av andra världskriget. Korpral Dimitrelis som var stafettens första löpare tog av sin uniform innan han sprang iväg, till minne av de våldsamheter som ägde rum i antikens Grekland. Stafetten gick längs landsgränser där flera festligheter hölls för att fira fredens återkomst.
Den antika stafetten - Rom 1960
Den här stafetten uppmärksammade de två historiska civilisationerna, grekiska riket och romarriket. Mindre kända antika städer i Grekland och Italien uppmärksammades för en större publik. För första gången så filmades stafetten för TV och följdes noggrant av media.
Nya världens stafett - Mexico City 1968
Stafetten följde Christoffer Columbus fotspår i upptäckten av den nya världen. Idén var att visa länken mellan de olika civilisationerna i de olika världsdelarna. En ättling i rakt nedstigande led till den store upptäckaren Cristóbal Colón de Carbajal var den siste löparen på spansk mark. Elden stannade till vid Månpyramiden i Teotihuacán, en förhistorisk stad i centrala Mexico. Här organiserades en "ny eld"-ceremoni som enligt aztekisk tradition firar avslutet av en 52-års cykel. Soluppgången dagen därpå symboliserar världens pånyttfödelse.
Stafetten "Down under" - Sydney 2000
Målet med stafetten var att visa Australiens plats inom Oceanien och att visa upp de olika regionernas kultur och arv inom landet. Stafetten besökte tolv länder i Oceanien innan den kom till Australien. I Australien startade stafetten vid den heliga platsen för landets urbefolkning, Ayers Rock. Den olympiska landhockeymästarinnan Nova Peris-Kneebone som är aborgin var stafettens första löpare. Publikens entusiasm bara växte längs stafettens väg. Över en miljon åskådare välkomnade facklan när den kom till Sydney där den olympiska elden tillslut tändes av friidrottsstjärnan Cathy Freeman.
OS-städernas stafett - Aten 2004
Stafetten besökte alla fem kontinenter och besökte alla städer som tidigare arrangerat ett sommar-OS, däribland Stockholm.
Världens längsta och högsta - Peking 2008
Inför OS i Peking 2008 började fackelstafetten den 24 mars 2008 i Olympia, Grekland och slutade i Peking, Kina den 8 augusti 2008. Det är världens hittills längsta olympiska fackelstafett. Den spände över 137.000 kilometer under sina 129 dagar. Ett av de mest osannolika stoppen var på toppen av Mount Everest, dit facklan nådde klockan 9.18 måndagen den 8 maj 2008!
Det djupaste och utomjordiska - Sotji 2014
Den 23 november 2013, inför OS i Sotji 2014, färdades facklan 13 meter ner i Bajkalsjön. Detta var möjligt genom att en specialdesignad brännare hade konstruerats. Facklan besökte även Nordpolen, Europas högsta berg Elbrus och rymden. Två ryska kosmonauter tog med facklan (den var dock inte tänd) till den internationella rymdsstationen ISS.