Friidrottens olympiska historia
Friidrotten betraktas av många som de olympiska spelens hjärta. Sporten har spelat en central roll under hela OS-historien allt ifrån starten i Olympia under antiken.
Den första tävlingen i de antika spelen var ett stadiumlopp, en sprint på cirka 192 meter där det finns vinnare daterade så långt tillbaka som till 776 före Kristus.
Då liksom nu tävlades det i många olika friidrottsgrenar, såsom längre lopp, ett lopp i rustning och en femkamp som inkluderade ett stadiumlopp, längdhopp, diskus, spjut och brottning.
I de moderna olympiska spelen har friidrott funnits med i varje spel sedan 1896. Kvinnliga tävlingar dök upp för första gången 1928 i Amsterdam, då med enbart ett fåtal grenar. 1932 i Los Angeles standardiserades det manliga programmet och idag tävlar såväl herrar som damer i nästan samtliga grenar.
Olympiska nyckelhändelser:
- 1894: Friidrott valdes in på programmet till starten av OS i Aten 1896.
- 1912: Vid IOK:s 15:e session i Stockholm bestämdes det att dela in idrotterna i tre kategorier: ovärderliga, önskvärda och tillåtliga. Friidrotten inkluderades i den första kategorin.
- 1924: 10 000 m gång, 3 000 m lagtävling, terränglöpning och femkamp togs bort från OS-programmet efter ett beslut på IOK:s 32:e session i Paris.
- 1926: Vid den 25:e sessionen i Lissabon beslöts att låta kvinnor tävla i ett begränsat antal friidrottsgrenar.
- 1934: Vid den 33:e sessionen i Aten ifrågasattes kvinnors deltagande i vissa idrotter. Efter en omröstning tilläts kvinnor delta i friidrott med röstsiffrorna 11 mot 9.
- 1981: Damernas maraton valdes in på OS-programmet av IOK:s exekutiva styrelse.
