Svenska olympier lever under existensminimum
Många svenska olympier lever under existensminimum. Det visar en undersökning som SOK har gjort med toppidrottare inom stödprogrammet Topp och Talang.
- Nästan hälften av de som finns i Topp och Talang skulle inte få ihop vardagsekonomin om de inte fick stipendium från SOK, berättar SOK:s projektledare Anton Dahlberg.
I snitt 44 procent av de som funnits med i SOK:s stödprogram Topp och Talang har en årsinkomst under existensminimum om det inte skulle få stipendium. I snitt 16 procent lever under existensminimum även efter att de fått stipendiet.
- SOK:s stipendium är viktigt för väldigt många och helt avgörande för vissa idrottare. Brist på trygghet och ekonomi kan göra att toppidrottare över 25 år tvekar om möjligheten att gå vidare med sina satsningar, säger Anton Dahlberg, som gjort undersökningen tillsammans med forskaren och statistikern Anton Kalén.
Siffror under tre år
Rapporten bygger på intervjuer med 20 individuella idrottare i Topp och Talang, tillsammans med statistiskt underlag kring alla som deltagit i stödprogrammet 2019-2021 och under den perioden sökt SOK:s stipendier. Sammanställningen visar att det — utanför de stora lagbollsporterna och för ett fåtal idrottare i de kommersiellt mest gångbara idrotterna — finns stora problem för toppidrottare att få ihop vardagsekonomin.
- Det är få som jag intervjuat som själva använder orden att de lever under existensminimum. De flesta har så mycket hjärta i sin idrottssatsning att det blivit väldigt duktiga på att vända på varje krona. Men många vittnar om hur tufft det är att få ekonomin att gå ihop och att man lever på nära och kära. Att vi i Sverige fortfarande är så bra i exempelvis OS vittnar om att vi ändå har ett bra stödsystem som fungerar. Men det som behövs allra mest nu är att öka de centrala resurserna så att många fler toppidrottare kan få en tryggare och rimlig vardagssituation, säger Anton Dahlberg.
Pengar från partners
Inom Topp och Talang erhåller drygt sex av tio aktiva SOK:s stipendium. Stipendiet har en inkomstspärr samt ges behovsanpassat på olika nivåer med en storlek på 75 000-150 000 kronor om året.
- Inga pengar som vi delar ut i stöd till aktiva, tränare och förbund, drygt 73 miljoner kronor under 2021, kommer från staten. Alla pengar som når deltagare i Topp och Talang kommer från SOK:s partners, som Svenska Spel och UNIQLO, berättar SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo.
SOK vill öka de stipendium som finns och dessutom hitta lösningar för att skapa en bättre situation som även skapar trygghet både under och efter idrottskarriären.
- Vi har redan tagit beslut om att höja SOK stipendierna. Vi har dessutom tillsammans med RF och Parasporten planerat en viktig idrottspolitisk offensiv för att skapa förståelse för idrottarnas situation hos statsmakterna. Vi vill att individuella idrottare som lever på stipendier på något sätt ska kunna ingå i socialförsäkrings- och pensionssystem, och vi vill titta på ”kontraktslösningar” för att flera ska kunna få möjlighet till mer långsiktig trygghet med ex kreditvärdighet för tillgång till bostadslån, säger Peter Reinebo.
- Svensk elitidrott har i internationella studier mycket mindre pengar att fördela till elitidrott än andra jämförbara länder om vi räknar i alla medel som SOK, RF och parasporten ger till svenska elitidrottare. Vi ger 50 procent mindre än exempelvis Norge och Danmark, säger Peter Reinebo.
Efter jämförbara länder
Riksidrottsförbundet (RF), Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och Sveriges Paralympiska Kommitté (SPK) hade under fjolåret 233 miljoner som via idrottsförbunden användes till toppidrottsstöd. Den internationella forskningsstudien SPLISS visar att Sverige därmed rankas långt efter länder som Schweiz, Polen, Nederländerna, Nya Zeeland, Norge och Danmark.
- Storbritannien lägger årligen mer resurser bara på sin seglingssatsning. Enligt SPLISS-studien ger Schweiz fyra gånger mer och Nederländerna tre gånger mer än Sverige, säger Peter Reinebo.
Anton Dahlberg har efter sitt OS-silver i Tokyo jobbat som projektledare åt SOK, bland annat i projektet Elitidrott 2030. Det projektet har som mål att hitta nödvändiga resurser och system för att Sverige ska utveckla den internationella konkurrenskraften inom idrott.
- SOK, RF och parasporten är helt eniga om att svensk toppidrott behöver en betydande resursförstärkning om Sverige ska ta internationella mästerskapsmedaljer i framtiden. Vi bedömer att det behövs en fördubbling av centrala stödmedel, 250 miljoner kronor, till svensk toppidrott, säger Anton Dahlberg.
