Dubbla sprintmedaljer
Sverige tog två brons i lagsprinten i Laura. Två bronsmedaljer som fram till de sista 100 metrarna av de båda stafetterna såg ut att bli säkra fjärdeplatser.
I damstafetten fick debutanten Stina NIlsson köra tillsammans med Ida ngemarsdotter. Detta sedan Charlotte Kalla beslutat sig för att bara koncentrera sig på den avslutande tremilen.
Inför den sista sträckan, som Stina Nilsson skulle köra, hade Ida Ingemarsdotter tappat på de tre tätlagen.
Norges damer var överlägsna och behövde bara bevaka ledningen liksom Finland för att bärga silvret. Bronset var också klart för Tyskland. Här var det meningen att rutinerade Denise Hermann skulle bevaka medaljplatsen.
Men 20-åriga OS-debutanten Stina NIlsson hade annat i tankarna. Hon hade på intet sätt givit upp hoppet om en svensk bronspeng.
Hon närmade sig Hermann meter för meter för att på upploppet ha fått kontakt och där var hon obeveklig och spurtade ned Hermann.
Herrsidans medajljtrio var också mer eller mindre klar inför slutsträckan. Medaljerna skulle fördelas mellan Finland, Tyskland och Ryssland.
När Emil Jönsson skickade ut Teodor Peterson på sista sträckan var han helt slut efter sina tre sträckor. OS-banan var så tuff att till exempel Finland valde att ställa upp med distansåkare i stället för renodlade sprinters.
Norge med den individuelle mästaren Ole Vigen Hattestad hade stora problem i den krävande banan och tillsammans med Petter Northug fick de nöja sig med en fjärde plats.
De tre tätlagen höll ihop ända fram till den näst sista böjen inne på skidstadion. Då skar Finlands Sami Jauhojärvi in snävt framför Tysklands Tim Tscharnke så att denna föll i ett stort moln av snö. Rysslands Nikita Krjukov kunde med nöd och näppe hålla sig på benen.
Medan tysken låg och sprattlade i snön kunde Teodor Peterson förvånat se att en möjlighet till ytterligare en svensk OS-medalj öppnade sig när han kunde glida förbi Tysklands Tscharnke som försökte få ordning på armar och ben efter fallet. Även Petter Northug kunde ta sig förbi Tyskland medan Finland ohotade kunde ta guldet.
I målområdet låg Emil Jönsson och kippade efter andan och trodde varken sina ögon eller öron när det stod klart att det skulle bli en medalj till för hans del - och detta efter ytterligare ett dramtiskt fall.