Tre mindre sannolika medaljörer

En knapp vecka in i längdskidornas OS hade Sverige redan vunnit fyra medaljer.

Medaljer som bärgats av åkare som bevisligen prickat formtoppen liksom också det svenska vallateamet.

Teamet hade också en hel del att göra inför herrarnas 15 kilometer. Än en gång flödade solen i Laura och lufttemperaturen höll sig ovanför tio grader plus.

Prispallen toppades av Dario Cologna, Schweiz, som försvarade sitt guld från Vancouver på distansen. Schweizarens träningsbakgrund var inte den bästa inför OS och han var mycket osäker på formen.

Samma sak gällde för Johan Olsson som bara en månad före OS inte kunde träna på grund av en lungsäcksinflammation. Lägg till det skador och förkylningar under säsongen och det var först i sista stund som Johan beslöt sig för att ändå åka till landslagets förläger.

Väl där började kroppen kännas allt bättre men ett irritationsmoment fanns fortfarande kvar inför 15 kilometer.

Nu var det ett revben som irriterade men med massage före start skulle åkningen fungera.

Och visst var det så. Johan startade offensivt och var med i täten redan från början. Frågan var om kroppen skulle hålla hela vägen.

Efter 13 kilometer fick Johan sällskap av Dario Cologna som startade halvminuten före. De båda hade sedan sällskap in i mål med dagens två bästa tider.

Om guld- och silvermedaljörerna var en aning överraskande så var bronsmannen det också.

Daniel Richardsson knep bronset med knapp marginal före Finlands Iivo Niskanen.

Richardsson försäsong var dramatisk. Åtta månader före OS var Daniel nära att mista livet i en trafikolycka där en nära vän till honom omkom. Richardsson kom undan med en knäskada men resan til OS var smärtsam både fysiskt och psykiskt.

I målområdet hyllades Richardsson av alla konkurrenterna som en vinnare.

Norge då? En åkare bland de tio och de övriga tre mellan tio och 20. Det var en tung dag för det norska vallateamet.