Foto: TT

Publicerad 28 mars 2017

Bygg för framtiden, anpassa för OS

Så här ser framtiden ut för Rios OS-arenor. Här är den andra artikel i serien om arvet efter OS.

Arenorna är nyckelfaktorer för ett framgångsrikt OS, såväl ekonomiskt, operationellt, hållbarhetsmässigt och med tanke på det långsiktiga OS-arvet. När IOK utvärderar framtida OS-ansökningar så läggs naturligtvis störst fokus på att hitta koncept som gör upplevelsen av spelen så bra som möjligt för alla intressegrupper. Men därefter värderas också hållbarheten tungt.

Nuförtiden kräver IOK att en OS-arrangör utnyttjar redan existerande arenor maximalt och använder sig av temporära och nedmonteringsbara arenor så mycket som möjligt. Nya arenor ska byggas så att de möter ett behov för staden eller landet på lång sikt. De kan sedan storleksanpassas för spelen med temporära tillbyggnader. Allt enligt mottot ”Bygg för framtiden, anpassa för OS”.

Konstruktionen kring den temporära arenan Aquatic Stadium i Rio 2016. Foto: TT

Konstruktionen kring den temporära arenan Aquatic Stadium i Rio 2016. Foto: TT

Återanvändning och nedmontering

Efter att OS och Paralympics avslutats i Rio 2016 börjades ett sedan länge planerat arbete med att återanvända och demontera några av arenorna i Barra Olympic Park. Det här är en långsiktig process som fortfarande pågår. I januari 2017 öppnades parken för allmänheten med några nya element såsom en Wall of Champions, nya torg, trädgårdsarkitektur och idrottsarenor.

Nya idrottsanläggningar i hela landet

Simarenan AQUATIC STADIUM med träningsbassänger. Arenan byggdes med offentliga medel som en temporär anläggning som skulle demonteras och återanvändas. Arbetet med nedmonteringen pågår i dagsläget. De fyra av de fem temporära bassängerna har omfördelats till andra idrottsanläggningar i Brasilien; i Manaus, Salvador, Palmas/Tocantins och Guaratinguetá/São Paulo.

LANDHOCKEYNs träningsarenor byggdes vid ett lokalt universitet och används idag av studenter och klubbar för lokala turneringar.

VELODROMEN finansierades av offentliga medel. Idag är den öppen för allmänheten och Idrottsdepartementet står för drift och skötsel.

Arenor blir skolor

HANDBOLLSARENAN. Den här temporära anläggningen byggdes för att sedan bli nedmonterad. Konstruktionen kommer användas för att bygga upp fyra nya skolor i områden utsedda av Stadshuset.

CARIOCAS 1, 2 och 3 arenorna. Dessa finanseriades med privata medel. Arena 1 (basket) och 2 (Olympiskt träningscenter) återgick till Idrottsdepartementet i december 2016. Arena 3 ligger nu under Stadshuset och ska bli en kommunal skola med stark tonvikt på idrottsutbildning.

Basketarenan under Rio 2016. Foto: TT

Basketarenan under Rio 2016. Foto: TT

Träningscenter för elitidrott

Den femte simbassängen från det temporära AQUATIC STADIUM har förflyttats till Army Physical Education School i Urca, Rio de Janeiro. Det är ett idrottskomplex som används i stor omfattning av de nationella idrottsförbunden och Brasiliens Olympiska Kommitté för träning och förberedelser.

MARIA LENK AQUATIC STADIUM. Arenan byggdes för de Pan-Amerikanska spelen och Stadshuset finanseriade ombyggnaden. Därefter har Brasiliens Olympiska Kommitté tagit över den och driver ett program för talangutveckling här. Idag tränar omkring 160 aktiva på arenan.

RIO OLYMPIC ARENA. Anläggningen byggdes för de Pan-Amerikanska spelen och byggdes om med privata medel. Den har alltjämt varit i privat ägo och kommer att fungera som träningscenter för Brasiliens landslag inom artistisk gymnastik.

Arrangera andra tävlingar

Kanotslalomarenan kommer att arrangera de Latinamerikanska mästerskapen i september.

Tenniscentret är en permanent idrottsanläggning. Centret arrangerade en beachvolleyturnering i februari 2017.

Wall of Champions med namnen på samtliga OS-medaljörer under Rio 2016 i nya Barra Olympic Park. Foto: IOK

Wall of Champions med namnen på samtliga OS-medaljörer under Rio 2016 i nya Barra Olympic Park. Foto: IOK

Förbättrad infrastruktur

Via Olimpica heter vägsystemet som byggdes för att koppla ihop olika idrottsanläggningar i Olympic Park. Det finansierades av privata medel och är idag öppet för allmänheten. Underhållet sköts av ett privat företag.

Återanvändning

International Broadcasting Centre. Installationen finasierades med privata medel och återgick till privat ägo direkt efter spelen. Interiören har monterats ned och kommer att användas av det olympiska sändningsbolaget OBS i PyeongChang och Tokyo.

Media Press Center. Även denna anläggning finansierades med privata medel och återgick till privat ägo efter spelens slut. Det är sagt att anläggningen ska användas som kontorslokaler, men det är ett privat beslut.

Läs också i samma artikelserie:

Arvet efter OS - del 1

Partners

Huvudsponsorer, logotyper