Publicerad 11 mars 2015

Tomas kunskap viktig framgångsfaktor

Efter skid-VM i Falun vet alla att även meteorologer kan spela en avgörande roll. Men det var inte första gången SOK:s meteorolog Tomas Mårtensson tolkade vädermakterna i idrottens tjänst.

Om tre åravgörs vinter-OS i PyeongChang, Sydkorea. SOK:s meteorolog Tomas Mårtensson har redan varit på plats för att bekanta sig med de lokala väderleksförhållandena. Foto: SOK

Resursteamen som omger toppidrottarna spelar en allt större roll för prestationerna. Att idrottspsykologer, fysiologer, kostrådgivare och fysioterapeuter sedan länge hör till den inre kärnan är väl känt.

Det är onekligen lite av ödets ironi att det land som initierade att ha en meteorolog i sitt resursteam – Norge – föll på att man inte längre hade det i Falun – till skillnad från huvudkonkurrenten Sverige.

Allt kan ändras

Tomas Mårtensson är noga med att tona ned sin egen roll. Men han hade en viktig roll för de svenska framgångarna i det uppmärksammade fristilsloppet.

Lokala väderfenomen uppstår ofta då det är bergiga landskap, som i Vancouver och Korea där nästa vinter-OS hålls. Som meteorolog inom idrotten gäller det att lära sig sådant. Är det exempelvis en dalgång så kan det vara så att ingenting händer om vinden kommer från ett håll, men om den bara vrider tio grader så ändras plötsligt allt. Topografin har en stor inverkan.

Lokalkännedom viktigt

-Enormt stor. I Falun var det ju inte så mycket topografi, det är marginellt. Men i den alpina miljön är det verkligen viktigt att skaffa sig lokalkännedom. Rent allmänt kan man också säga att allt som har med moln och nederbörd att göra är svårt att beräkna. Datamodellerna är fortfarande inte så bra på att hantera det på ett bra sätt. Vind däremot hör till de enklare parametrarna. I svårighetsgrad kommer sedan temperatur och därefter alltså moln och nederbörd, förklarar Tomas.

Är vinden högt ovan marken – på cirka 5000 meter – så har dagens datamodeller en väldigt lång så kallad prediktabilitet, upp till tio dagar. Jetströmsprognoserna som flygbolagen gör är ganska säkra.

Svårare närmare markytan

-Men ju längre ned mot markytan man kommer desto svårare blir det att göra förutsägelser. Det allmänna väderläget är en annan parameter som också har betydelse. Ett högtryck som legat över ett område en vecka, och som beräknas ligga kvar ytterligare en vecka, då är det möjligt att göra väldigt bra prognoser, säger Tomas.

-Men är det som det var under hela VM-perioden i Falun, då är man nere på omkring 48 timmars prediktabilitet på nederbördsområdena. När det gällde temperaturen däremot så kunde man se att den kommer vara ungefär densamma i flera dagar. Det sker en kontinuerlig utveckling av de här beräkningsmodellerna som blir allt mer finstämda, säger Tomas

Vanligt med idrottsmeteorologer

Vilka uppdrag finns då inom idrotten för en meteorolog? Faktum är att de är fler än vad de flesta säkert känner till. Organisationerna för stora tävlingar behöver till exempel ofta anlita meteorologer.

-Organisationen för skid-VM i Falun hade sin egen meteorolog. När det gäller backhoppningen så är det till och med inskrivet som ett krav på arrangören. Den alpina VM-organisationen brukar också ha en meteorolog. Personligen har jag också jobbat med flygsporter som segel- och ballongflygning. Inom segelsporten är det också ett krav att arrangören har någon form av vädertjänst. Motorsporter som rally och formel-1 har även de vädertjänster. Där kan det som ett exempel handla om att ett väderomslag gör att man måste byt däck om fyra varv.

Olympisk meteorolog sedan 2000

Tomas började jobba som meteorolog för SOK år 2000. I den rollen har han förutom längdskidåkningen även haft uppdrag inom segelsporten. En meteorolog förbereder sig – precis som en idrottare – genom att göra rekognoceringar på platsen för tävlingarna flera år innan mästerskapet drar igång. Det är viktigt att bli väl förtrogen med de lokala förhållandena.

-Utmaningen i Qingado – där seglingen avgjordes under OS i Peking - var att det var väldigt mycket tidvatten och svaga vindar samt strömmar. Det var i alla fall vad man trodde. Men sedan kom det några dagar då det blev ett väldigt otypiskt väder. När Fredrik Lööf tog brons var det en tropisk cyklon i närheten av seglarna. När de seglade medaljracet hade de nästan kuling – vilket var ett mycket ovanligt väder för platsen, konstaterar Tomas.

Alla seglingsnationer på ett OS har sina egna meteorologer. Med tanke på det kan man undra om de alla inte får ungefär samma information – eller skiljer den sig åt trots allt?

Data tolkas olika

-Ja, det gör den. Dels tittar man mycket på databaserade vädermodeller och nuförtiden finns det väldigt många sådana så resultaten blir inte alltid lika. Vilken modell man använder har betydelse liksom vilken prognos man gjort dagen före. När det gäller de kortare prognoserna får man också titta på andra hjälpmedel som satellit- och radarbilder och observationer. Men det viktigaste faktorn tror jag ändå är hur man jobbar tillsammans med laget. Det är en sak att göra en fantastisk prognos, lyckas jag ändå inte förmedla den på ett bra sätt så är den ju ändå inget värd. Teamet måste förstå vad det är jag säger, säger Tomas.

Acceptera vädret

Många är de utomhusidrotter där vädret kan påverka förutsättningarna mer eller mindre drastiskt. I friidrottens hopp- och sprintgrenar räknas ju till exempel inte världsrekord om vindstyrkan överstigit två meter per sekund. Det är bara att acceptera att vädergudarna har ett finger med i ett flertal idrotter.

-Så är det men sett ur en mer filosofisk synvinkel så tycker jag att det faktiskt ligger i själva idrottsprestationen, detta att kunna hantera vädret. Det kan gälla allt från att slå en golfboll i sidvind till att hoppa höjd i regn eller åka skidor då det snöar, säger Tomas Mårtensson.

Partners

Huvudsponsorer, logotyper