Utmanare drar vidare efter halvtid

I dag ingår 236 idrottare i SOK:s Topp-och Talangprogram inklusive lagbollsporter. År 2016 är målet att den siffran ska uppgå till 400 – utan att kvaliteten på de aktiva sjunker. Lösningen på den ekvationen stavas Utmanarprojektet.

Sveriges Olympiska Kommitté har satt upp ett tufft mål. 20 medaljer 2020 i Tokyo och vinter-OS 2022. Problemet har varit att antalet talanger med hög internationell potential blivit allt färre på senare år. Den svenska talangmaskinen har gått på lågvarv. Och att det behövs en bredare topp om den djärva målsättningen ska infrias finns det statistik på.

-Ja, då krävs det sannolikt att en tredjedel av alla i Utmanarprojektet lyckas kvalificera sig för Topp-och Talangprogrammet så att den gruppen blir större. Av erfarenhet vet vi nämligen att ungefär en tredjedel av utövarna där tar VM-och OS-medaljer. Utmanarprojektet är en treårig satsning och hösten 2016/sommaren 2017 tar de examen. Det är då vi får kvittot på hur väl det här har fungerat, säger SOK:s sportchef Glenn Östh.

Utmanarprojektet startade hösten 2013. Idrottsutövarna och deras tränare samt de utsedda projektledarna från totalt 18 förbund bjöds då in till en Youth Olympic Camp (YOC) på Bosön. Sommaren 2014 startade ytterligare 8 förbund upp Utmanarverksamhet och idag är 190 aktiva från totalt 27 förbund inne i systemet. Till hösten har de första gjort två år i projektet.

-Förbunden bestämmer själva hur de vill driva sin Utmanarsatsning och de får ekonomisk stöttning från oss på SOK utifrån givna ramar om visst innehåll och upplägg säger projektledaren Mårten Fredriksson. I uppstarten av förbundens deltagande i Utmanarprojektet tilldelades ett förbund 50 000 kronor för framtagande av s.k. utvecklingsverktyg i form av kravanalyser, utvecklingstrappor och årsplaner för de aktiva.

Till en YOC bjöds sedan maximalt tio aktiva in från varje förbund/idrott som i förlängningen kunde generera ett s.k. Utmanarstöd på 10 000kr per aktiv under det första året för förbundets Utmanarsatsning. En summa som sedan höjs för de som finns kvar i systemet år 2 och 3. Ett förbund tilldelas också årligen 50 000 kronor för att en förbundsansvarig skall kunna jobba med nära uppföljning och stöttning av de aktiva och deras tränare i de aktiviteter och prioriteringar man gör för att addera utveckling till den befintliga vardagsmiljön.

Det är detta som är kärnan i hela det här projektet, säger projektledaren Mårten Fredriksson – kravanalyser, utvecklingstrappor, individuella årsplaner och nära uppföljning/support till den aktive och dennes hemma-tränare.

Hur pengarna fördelas inom förbundens Utmanarprojekt är upp till dem själva att bestämma. SOK vill dock ha in en aktivitetsrapport varje år där det tydligt framgår hur de ekonomiska stöden har använts. Om en utövare sedan går vidare och får stöd år 2 och slutligen år 3 avgörs av den aktives utveckling. Givetvis handlar det i första hand om att göra resultat på internationell nivå men även om att visa upp positiva kurvor när det gäller den fysiska kapaciteten och träningsinsatsen.

-Vissa har lagt pengarna på nationell sparring medan andra prioriterat internationell matchning, träningsläger eller riktade insatser i hemmiljön. Sammantaget är det i alla fall helt klart att de som gått igenom Utmanarprojektet och sedan söker till Topp-och Talangprogrammet kommer att vara väsentligt mycket bättre förberedda på vad som krävs jämfört med de som inte varit inne i systemet, säger Mårten Fredriksson.

Men är det då kört för de som inte redan valts ut att ingå i utmanarsatsningen av sina förbund i den första vändan? Svaret är nej, varje år finns det en möjlighet att få in nya aktiva i projektet. Men då är kravet att de ska hålla en lika hög nivå som de som varit inne i systemet ett år och fått grönt ljus att fortsätta år 2. Målet är ju i slutändan att utveckla idrottare som klarar av inträdeskraven för Topp- och Talangprogrammet.

-När vi vet utfallet år 2017 så blir det viktigt att göra analyser och jämföra vad det är som skiljer sig mellan de som lyckats ta sig in i Topp-och Talangprogrammet och de som inte lyckats, säger Glenn Östh.