Kvinnor och träning i centrum

Svenska idrottskvinnor presterar starka resultat. Nu sätter SOK fokus på kvinnors träning.

- SOK gör nu ett antal forskningsinsatser för att stärka idrottares, tränares och resurspersoners kunskaper om kvinnors träning, säger SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo.

Trots att Sveriges kvinnliga idrottare gång på gång visar framgångsrika resultat så är forskningen på området kvinnors träning starkt eftersatt i förhållande till hur mycket forskning som bedrivs på mäns idrottande. Därför lanserar SOK nu en forskningssatsning specifikt inriktad mot kvinnor.

SOK har knutit till sig ett antal svenska forskare inom området kvinnors träning och kommer att genomföra flera studier inom fyra ämnesområden. De fyra områdena är:

• Träning och prestation i relation till menstruationscykeln och användning av p-piller.
• Träningsoptimering – periodisering och individualisering.
• Vad kan vi lära oss av våra bästa kvinnliga idrottare?
• Hälsa och prestation.

Med forskningsresultaten som bakgrund vill SOK kunna ge mer individuella rekommendationer till kvinnor för att de ska kunna nå sina idrottsliga mål genom att optimera sin träning, prestera bättre samt förebygga skador och psykisk ohälsa.

Menstruationscykeln och p-piller

Angelica Lindén Hirschberg är överläkare och professor i gynekologi och obstetrik på Karolinska Institutet. Hon är sedan många år resursperson för SOK och stöttar SOK:s medicinska team och aktiva och tränare inom området kvinnors träning och kvinnors hälsa. Lindén Hirschberg berättar att ökade kunskaper om träning i relation till menscykeln och användning av hormonella preventivmedel behövs för att kunna ge tydligare individuella rekommendationer till idrottarna.

- Kvinnor och idrott är ett snabbt växande forskningsområde av stor betydelse för idrottsaktiva kvinnor på alla nivåer. Det gäller till exempel frågor om individuell inverkan av menscykeln och p-piller på fysisk prestation och skaderisk samt orsaker och eventuella risker med mensstörning hos idrottare, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Det finns studier som pekar på att kvinnors fysiska prestationsförmåga kan påverkas av menscykeln men fler studier behövs för att kunna ge konkreta och bättre rekommendationer. Dessutom visar vissa studier på kvinnliga idrottare att det kan finnas ett samband mellan skadefrekvens och olika faser i menscykeln.

- SOK:s forskningssatsning är mycket välkommen. Det genomförs alldeles för lite idrottsforskning på kvinnor och det finns för få kvinnliga idrottsforskare liksom idrottsledare. Samtidigt så finns det en uttalad önskan om mer träningskunskap bland idrottande kvinnor. Vi har startat studier för att undersöka om periodisering av träning under någon av faserna i menscykeln kan optimera träningseffekten och för att hitta eventuella samband med olika typer av skador, säger Angelica Lindén Hirschberg.

Träningsoptimering och individualisering

Svenska kvinnliga idrottare är redan bra men SOK:s utvecklingschef H-C Holmberg, professor i idrottsvetenskap, menar att de kan bli ännu bättre med mer kunskap om hur träningen kan optimeras och individualiseras för just kvinnor. Forskningen i SOK:s satsning kommer att inrikta sig mot att studera innehåll och progression av kvinnors träning från junior till senior. I detta ingår även att undersöka olika modeller för att periodisera och individualisera träningen i syfte att utveckla styrka och uthållighet.

- Tittar man på världsrekordtider för de olympiska löpdistanserna över 100 meter är skillnaderna i prestation cirka 10–12 procent för män och kvinnor, oavsett vilken distans det gäller. I idrotter där överkroppen används för att utveckla framåtdrivande kraft är könsskillnaderna större. Min tidigare forskning har bland annat hjälpt kvinnliga skidåkare att utveckla sin överkroppskapacitet, säger Holmberg.

H-C Holmberg säger att huvuddelen av idrottsforskningen är genomförd av män på män med en begränsad hänsyn till könsspecifika skillnader. Skillnader i fysisk utveckling mellan män och kvinnor accelererar från början av puberteten, framför allt på grund av förändringar i cirkulerande nivåer av könsspecifika hormoner.

Lär från de bästa

Ett av SOK:s initiativ i satsningen på Kvinnor och träning är att presentera exempel på ”Best Practice” som ska samla dokumentation om hur några av våra mest framgångsrika kvinnliga idrottare tränat från ungdomsåren och på vägen fram mot världstoppen samt under sina bästa år. Några idrottskvinnor kommer att intervjuas och träningsdagböckerna analyseras där de två första individerna är den sexfaldige olympiern i simning, Therese Alshammar, med tre olympiska medaljer och över sjuttio internationella mästerskapsmedaljer och Sveriges mest framgångsrika kvinnliga landsvägscyklist Emma Johansson, med dubbla OS-silver och fem VM-medaljer.

- Majoriteten av våra olympier har haft en aktiv barndom med mycket lek och fysiska aktiviteter. De flesta har provat olika idrotter upp till junioråldern och totalt sett ökat träningsmängden gradvis. Samtidigt finns det exempel på idrotter med stora tekniska krav där tidig specifik inlärning är ett måste för att komma upp på en hög prestationsnivå som senior. Erfarenheterna från Therese Alshammar, i en komplex teknisk idrott som simning, och Emma Johansson som cyklist, ger en spännande start på detta projekt, säger H-C Holmberg.  

Emma Johansson, med lång och framgångsrik karriär som landsvägscyklist och dubbla OS-silver från Peking 2008 och Rio 2016 ser fram emot att kunna dela med sig av sina erfarenheter.

- SOK:s initiativ med forskning och kunskapsutveckling om kvinnors träning är väldigt positiv. Jag bidrar gärna med erfarenheter om träning och lärdomar från mina OS-satsningar till unga aktiva och tränare, säger Emma Johansson.

Hälsa och prestation

SOK:s forskningssatsning inom hälsa och prestation syftar bland annat till att addera viktig kunskap om hur vi kan förebygga risker med relativ energibrist.

- Vi behöver bli bättre på att utbilda våra kvinnliga idrottare, deras tränare och resurspersoner på hur näringsintag påverkar hormonell balans och menstruation, samt konsekvenserna av längre perioder med låg energitillgänglighet, säger Anna Melin som är docent i Idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet med specialiteten idrottsnutrition och som också ingår i den specialistgrupp som är resurs till SOK:s medicinska team.

För att nå världstoppen krävs inte bara omfattande träning utan också väl inarbetade återhämtningsstrategier med bra och rätt upplagd kost. Om en idrottare exempelvis inte får i sig tillräckligt med energi så sker hormonella och metabola förändringar som har en negativ påverkan på fysisk och psykisk hälsa. Det har också en negativ påverkan på prestationen.

- Vi vet att menstruationsrubbningar på grund av låg energitillgänglighet är relativt vanliga bland elitidrottande kvinnor och att detta är förenat med sämre återhämtning och en ökad risk för överbelastningsskador, säger Anna Melin.