Paris 1900

Spelen i Paris 1900 var spridda över ett halvårs tid. För första gången fanns damer med i två grenar, tennis och golf. Under dessa spel fick också Sverige en halv (!) guldmedalj i dragkamp.

I Paris skulle väl succén från Aten kunna upprepas. Vi var ju nu på Pierre de Coubertins hemmaplan. Samma år skulle det arrangeras en världsutställning i Paris och Coubertin hade sedan tidigare bra erfarenheter från samarbetet med organisatörerna av tidigare världsutställningar i Paris.

Efter diverse turer där den ursprungliga organisationskommittén avsattes blev det till slut världsutställningens folk som skulle organisera spelen. Detta mot Coubertins övertygelse men han hade egentligen inget val om han inte ville ta till en uppslitande strid. I efterhand sade Coubertin att han ångrade att han inte tagit strid för frågan och låtit spelen organiseras av en egen kommitté utanför världsutställningen.

Detta fick till följd att spelen blev väldigt utspridda i tiden (14 maj-28 oktober) och det kan också ibland vara svårt att veta vad som egentligen var olympiska tävlingar.

Men man brukar räkna med att det avgjordes 85 grenar i 18 sporter vilket var en fördubbling jämfört med Aten. Av dessa var två för damer - tennis och golf.

Sverige bättre förberett

Sverige och då i första hand Viktor Balck var bättre förberedda den här gången. Balck hade 1897 bildat Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande som också fungerade som nationell olympisk kommitté. Balck hoppades på en 92 man stark trupp och kostnaden för resa och uppehälle skulle gå på 270 kronor per person.

Totalt skulle det svenska deltagandet gå på       25 000 kronor och av dessa lyckades man få nästan hälften från staten. Resten samlade man in. I slutet av maj reste Balck som överledare till Paris för en 56 man stark gymnastiktrupp. En trupp som uteslutande åkte dit för uppvisning. Några tävlingar skulle de inte vara med i.

Det svenska friidrottslaget. Foto: Pressens Bild.

Friidrotten startade den 14 juli på Frankrikes nationaldag i tryckande hetta - 38 grader. De svenska friidrottarna hade stora problem dels med värmen dels med att de kom bara två dagar före första start.

Några av de svenska placeringarna speglar inte riktigt de verkliga prestationerna eftersom de gjorde på en söndag!

Anledningen var att de amerikanska friidrottarna inte ville tävla på söndagar av religiösa skäl. Efter många turer fram och tillbaka bestämde sig dock arrangörerna efter påtryckningar från bland annat England att man också skulle tävla på söndagar.

Sverige och Danmark delade på guldet

I dragkamp var det bara två nationer anmälda - USA och Frankrike. Sverige ville efteranmäla ett lag men man hade inte tillräckligt med starka herrar med i truppen. Därför ville man förstärka laget med danskar. Efter lite dividerande kom man överrens om att ha tre man var med i laget.

När dragkampstävlingen skulle starta visade det sig att den sammanföll med släggfinalen och i den hade USA tre man med. Dessa föredrog släggfinalen vilket innebar att Sverige/Danmark helt plötsligt var i final direkt mot Frankrike. En final som Sverige/Danmark vann enkelt.

Senare samma dag när släggfinalen var avgjord utmanade USA det segrande svensk/danska laget. Den första omgången vann USA men den andra var Sverige/Danmark mycket nära att vinna då några amerikanska åskådare ryckte in och hjälpte det amerikanska laget som låg illa till. Det hela höll på att urarta med allmänt slagsmål men man kunde skilja de stridande åt. Matchen avslutades aldrig och det är kanske här vi ser ett första embryo till "huliganer" bland publiken.

Ett klipp från Ny Tidning för Idrott beskriver situationen så här: "Nu följde ett otroligt intermezzo som var nära att urarta i allmänt slagsmål. Officierare lade sig emellan och fingo ett slut på den obehagliga scenen".

En gren som maraton tror man naturligtvis var en självskriven del av ett Olympiskt spel vid den här tiden. Men så var i varje fall inte fallet i Paris vid sekelskiftet. Det blev i Sverige i varje fall först känt två veckor före start. Trots det korta varslet ställde Sverige upp med två deltagare, Ernst Fast och Johan F Nyström. Värmeböljan i Paris höll i sig vilket ställde till stora problem för Nyström som inte klarat acklimatiseringen och dessutom var magsjuk. Han fick bryta loppet redan efter ett par varv inne på stadion.

Segrade gjorde hemmalöparen Michel Théato på tiden 2.59.55. Många säger att den franska segern berodde på att inte bara segraren utan fler av hans landsmän genade på den dåligt utmärkta banan.

Maratonlöparna hade med sig en cykelordonnans som skulle se till att de inte sprang fel men inte heller dessa visste alltid den rätta vägen. Det råkade Ernst Fast ut för då hans ordonnans flera gånger fick stanna och fråga lokalbefolkningen om vägen. När det var fem kilometer kvar av loppet var det kört för Fast. Varken han eller ordonnansen kunde hitta vägen. I det läget trodde faktiskt Fast att han var i ledningen. När han kom på att han sprungit mer eller mindre vilse blev han så förtvivlad att han slängde sig ned i ett dike och ville ge upp. Men efter många och långa övertalningsförsök av ordonnansen fortsatte Fast ändå loppet. Hur lång tid han låg i diket och hur mycket i tid han förlorade på den dåligt utmärkta banan och ordonnansens brist på lokalkännedom vet vi inte. I mål var fast 40 minuter efter segraren så det troligaste är att Fast ändå inte skulle ha kunnat vinna loppet.

Fakta

  • Antalet nationer: 24 
  • Antalet deltagare: 1 225 st 
  • Tid: 14 maj - 28 oktober
  • Antal idrotter/discipliner: 86
  • Sveriges trupp: Tio aktiva från fyra idrotter

Medaljer

Partners