Jorden Runt-loppet för en bättre värld

Jorden Runt-loppet för en bättre värld är ett utbildningsprogram framtaget av World’s Children’s Prize för skolor världen över. Projektet var ett samarbete mellan World’s Children’s Prize och Sveriges Olympiska Kommitté och finanseriades av Postkodlotteriet.

Syftet med projektet

Jorden runt-loppet för en bättre värld lyfter fram FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling och hur dessa hänger ihop med barnets rättigheter. Genom att arbeta med frågorna under ett halvårstid växer elevernas kunskap och engagemang kring barnets rättigheter och de globala målen.

I Sverige gjorde ett 30-tal svenska olympier skolbesök under de år som projektet pågick mellan 2018–2020. De berättade om egna erfarenheter av exempelvis bristande jämställdhet, jämlikhet och om de vänskapsband och positiva utbyten som de har upplevt inom idrotten, och lät barnen uppleva ett levande och annorlunda perspektiv på FN:s globala mål.

Under hösten 2018 till och med hösten 2020 var cirka 200 skolor i Sverige involverade i projektet. Eleverna gick eller sprang också tre kilometer vid upprepade tillfällen för att sedan kunna se hur många varv de har tagit sig runt jorden tillsammans med barn från andra deltagande länder.

Projektets hemsida: worldschildrensprize.org/roundthegloberun Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så här gick det

I Specialprojektet Jorden Runt-loppet för en bättre
värld (JRL) har mer än 1,6 miljoner barn i 20 länder
utbildats om FN:s Globala mål för hållbar utveckling.
De har formulerat och manifesterat – bland annat
genom att tillsammans tillryggalägga varv på varv
runt jordklotet – vilka förändringar de vill se för en
bättre by, stad, land och värld, där deras rättigheter
respekteras samt, för att de globala målen ska
uppfyllas. De flesta av deltagarna har varit utsatta
barn, som lever under fattiga förhållanden i
fragila stater.

I Sverige genomfördes JRL i samarbete med
Sveriges Olympiska Kommitté. 24 svenska
olympier, som utbildats om de globala målen och
Jorden Runt-loppet, hann besöka 127 skolor för
halvdagspass innan de sista 19 besöken blev
inställda till följd av pandemin.

JRL skulle ha avslutats under 2020, men när Covidpandemin slog till stängdes alla deltagande skolor, utom i Sverige. I flera länder hölls de stängda nästan hela 2020 för att sen snart stängas igen och så har det fortsatt även under 2021. Gång på gång har skolorna startat upp JRL-projektet på nytt. Även om finansieringen upphörde 31 december 2020 har skolor, som på grund av pandemin inte kunnat slutföra projektet, fått tid på sig att fram till
31 oktober 2021 göra det.

Efter avslutat Specialprojekt kommer det att leva kvar, som en integrerad del av World’s Children’s Prize-programmet, som utbildar och stärker barn som förändrare.

  • 1,6 miljoner barn från 11 länder deltog. 13 127 av dem var från Sverige.
  • Tillsammans nådde de nära 5 miljoner kilometer (4 864 066 km) eller 121,4 varv runt jordklotet.
  • 37 368 lärare i 5 455 skolor har tillsammans med WCPF:s partnerorganisationer möjliggjort barnens deltagande.
  • 24 olympier besökte cirka 200 svenska skolor.
  • Lärarna anser att 85,5 procent av eleverna i deras skolor nu mer kunskap om FN:s Globala mål för hållbar utveckling, att 82,9 procent av eleverna har bättre kunskap om klimatförändringarna och att 80,9 procent nu har bättre kunskap om hur barn jorden runt engagerar sig för att de Globala målen ska nås. 92,6 procent av lärarna uppger att de även själva nu vet mer om FN:s Globala mål för hållbar utveckling.
  • 87,2 procent av föräldrarna anser att de nu vet mer om FN:s Globala mål för hållbar utveckling , 88,9 procent att de har bättre kunskap om hur barn jorden runt engagerar sig för att de Globala målen ska nås, 89 procent att de nu vet mer om vad de själva kan göra för att bidra till att de Globala målen ska nås. 91,5 procent vet mer om hur vår livsstil och det vi konsumerar påverkar klimatet.
  • Enligt Retriever har totalt 300 publiceringar skett i Sverige på TV, i radio, på webb och i print.
  • En mängd publiceringar med långa intervjuer med både barn och olympier gjordes av flera P4-stationer, i lokaltidningar och webb. I print-editionerna fick reportagen ofta plats på omslaget och helsidor eller uppslag i inlagan. I Sverige gjorde såväl lokaltidningar som Lilla Aktuellt stora inslag där barn och olympier intervjuades.
  • I sociala medier spreds information löpande
    med bilder, film och text om genomförandet i
    Sverige och världen, framför allt på Facebook och
    Instagram, samt på Youtube och ibland Twitter.
    De mest populära inläggen fick sammanlagt 16 181 reaktioner – kommentarer, delningar och gilla-markeringar.