De senaste 25 åren har varit en framgångsrik era för svensk olympisk idrott. 142 svenska olympiska medaljer har våra idrottare tagit hem – en imponerande ökning från 97 medaljer under föregående 25-årsperiod. 47 guldmedaljer på tretton spel, jämfört med 28 under perioden före. En riktig "Golden era" för blågult.

Vi stänger och summerar 2000-talets första kvartal.

På sommar-OS har svenska idrottare visat stark konkurrenskraft genom hela perioden. 63 medaljer och 18 guldmedaljer på sex sommarspel visar en förbättrad vinnarkraft jämfört med perioden före, då det blev 12 guld.

Svenska vintervinnare

Den största framgångsförbättringen syns tydligast i vinterspelen. 29 guldmedaljer har svenska idrottare tagit i de senaste sex vinterspelen – en fantastisk utveckling som började ta fart i Turin 2006.

När Lina Andersson och Anna Olsson (då Dahlberg) skidade hem ett överraskande guld i sprintstafett innebar det första svenska längdguldet i ett vinter-OS på 18 år – sedan Gunde Svan vann femmilen i Calgary 1988. Sedan dess har svenska vinteridrott visat vägen.

De fem senaste vinterspelens framgångar är en avgörande faktor bakom den blågula framgången under 2000-talet – 29 guld och 79 medaljer jämfört med 16 guld och 30 medaljer under 25-årsperioden som avslutade det förra millenniet.

Svenska olympier har verkligen blivit vinnare!

SOK:s viktiga roll

Framgångarna visar tydligt att den olympiska satsning som SOK drog i gång efter 1990-talet har gett resultat.

Genom en kombination av ökade sponsorsamarbeten och extra öronmärkta pengar från staten har Sveriges Olympiska Kommitté kunnat ta ett större ansvar för toppidrottarnas satsning. SOK har byggt upp en stor intern kompetens, gett riktade stöd och ställt större krav på specialförbunden.

– Utan SOK:s tidiga stöd hade det aldrig blivit något olympiskt guld i beachvolley, konstaterade volleybollgurun Anders Kristiansson, en av tränarna bakom det senaste OS-guldet.

Svensk styrka i växande OS-program

De olympiska spelen har förändrats över tid och programmet har växt. I Paris 2024 tävlade idrottarna om medaljer i 329 grenar. I Atlanta 1996 var siffran 260 grenar och så tidigt som 1976 var det under 200 grenar.

Utvecklingen är än tydligare på vintersidan. De senaste 25 åren har antalet grenar ökat från 78 (år 2002) till 109 (2026). På 1950-talet bestod ett vinter-OS av 22 respektive 27 grenar.

I det växande olympiska programmet har svenska idrottare visat styrka och konkurrenskraft.

Starkare än på 40 år

Peking-OS 2022 blev Sveriges bästa vinterspel genom tiderna med totalt 18 medaljer, varav åtta guld. Det gav femte plats i medaljligan bland 91 tävlande nationer – en fantastisk prestation.

Under det senaste kvartsseklet har Sverige avancerat från plats 16 (1998). I de fem senaste vinterspelen har Sverige aldrig slutat sämre än nia – en remarkabel stabilitet i världstoppen.

När det gäller sommar-OS är 16:e-placeringen i Paris 2024 den bästa sedan bojkottspelen 1980 (12:a) och 1984 (11:a).

Efter OS i Paris i somras avslutade Peter Reinebo sin tid som sportsligt ansvarig på SOK. Det var hans 15:e olympiska spel. För TT sammanfattade han Sveriges position så här:

– Vi gör ett bättre OS än jämförbara länder som har större resurser och det är viktigt. Vi slår Norge och Danmark och det är jag väldigt nöjd med. Det säger också något att vi är nummer 16 i medaljligan.

Framåt mot nya framgångar

Den starka trenden fortsätter. SOK och våra idrottare arbetar tillsammans för att bygga vidare på framgångarna. Den "Golden era" som inleddes för 25 år sedan visar inga tecken på att avta – med rätt förutsättningar, långsiktigt arbete och fortsatt satsning är svenska idrottare redo att fortsätta visa vägen i det internationella toppskiktet.

Textunderlag: Göran Löwgren, SOF