Jämställdhet kräver viljan att förändra

Det tog långt över 100 år. Men till sommaren genomförs de första historiska jämställda spelen, med lika många män som kvinnor. SOK:s generalsekreterare Åsa Edlund Jönsson skriver här om vikten av jämställdhet – och viljan att förändra.

Det går att förändra – när man verkligen vill. Det har vi i den olympiska rörelsen lärt oss.

Den åttonde mars är det 140 dagar kvar till ännu ett historiskt olympiskt spel i Frankrike. I Paris år 1900 tävlade kvinnor för första gången i ett olympiskt spel och i juli i år blir sommar-OS i Paris det första helt jämställda olympiska spelet, när 5 250 män och 5 250 kvinnor deltar.

Förändring måste ofta – men inte alltid – börja med strategiska beslut i toppen av en organisation. Beslut som sen måste åtföljas av handling.

Internationella Olympiska Kommittén (IOK) befinner sig i allra högsta grad i toppen på idrottens beslutspyramid och beslut fattade där får ringar på vattnet. 2014 tog IOK två strategiska beslut som vi ser resultatet av nu:

• IOK skulle samarbeta med de internationella förbunden (IF) för att uppnå jämställda olympiska spel.
• Kvinnor skulle få fler möjligheter att delta på OS, bland annat genom införandet av fler mixade lagtävlingar.

Tio år efter beslutet blir OS i Paris 2024 helt jämställt. Löpande har också sportprogrammen under spelen förändrats i linje med beslutet om fler mixade grenar. I sommar kommer vi bland annat kunna se en ny mixad tävlingsform i gång och tre nya mixade grenar i segling – där bland andra Anton Dahlberg och Lovisa Karlsson tävlar i 470-klassen.

Jämställdhet på fler sätt än siffror

Men jämställdhet under olympiska spel handlar inte bara om antalet aktiva. Det handlar också om synlighet på olika sätt. Spelen i Paris har exempelvis skapat ett tävlingsschema som säkerställer balans mellan könen och medaljevenemangen på ”prime time” - det vill säga bästa tv- och publiktid. Syftet är att lyfta fram damidrott i rampljuset, inte minst som inspiration för yngre tjejer.

Samma bakomliggande tanke fanns när den nya regeln för fanbärare infördes i samband med OS i Tokyo 2020 (2021 på grund av pandemin). Regeln tillåter att en man och en kvinna, tillsammans, kan bära nationens flagga på invigningsceremonin. Resultatet blev att 91 procent av alla nationella olympiska kommittéer (totalt finns det 206 i världen) hade en kvinnlig fanbärare. Sveriges fana bars då av fälttävlansryttaren Sara Algotsson Ostholt och seglaren Max Salminen.

Jämställdhet är också en viktig och strategisk fråga för oss på Sveriges Olympiska Kommitté, en av de bärande delarna inom vårt hållbarhetsarbete. Vi är ett litet land och vi varken kan eller vill fiska i halva sjön efter aktiva eller ledare. Både kompetenta män och kvinnor krävs om vi ska nå våra högt satta mål.

Våra svenska OS-trupper har sedan flera spel tillbaka en balans mellan könen (finns alltid en effekt om lag kommer med eller inte) men fortfarande finns en resa att göra när det gäller andelen tränare.

Glöm inte tränarna

Vi på Sveriges Olympiska Kommitté har därför lanserat en särskild satsning på kvinnliga tränare, där första gruppen examinerades i december 2023 och där omgång två pågår nu. Projektet ska bereda väg för fler kvinnliga coacher och tränare i svensk toppidrott med målet att fördubbla antalet kvinnliga tränare och ledare i OS-trupperna till 35 procent vid sommar-OS 2028 och 25 procent vid vinter-OS 2030, för att sedan avancera den resan ytterligare.

Tycker du att sifforna låter låga? Det tycker vi också och det är därför vi agerar. Internationellt ser det tyvärr ännu dystrare ut. I Tokyo 2021 var bara 13 procent av de ackrediterade tränarna kvinnor och på vinter-OS i Peking 10 procent. Det finns alltså mycket kvar att göra!

Sommar-OS är både världens största sportevenemang och världens största jämställda sportevenemang. Populariteten är enormt stor och en ny undersökning visar att hela 93 procent av Generation Z (födda 1997–2010) i USA antas titta på något sommar-OS från Paris.

På de första olympiska spelen 1896 fick inga kvinnor delta och vägen mot ett jämställt OS har varit lång. Men när kvinnors idrottande på riktigt togs på allvar, och frågan blev högt prioriterad på dagordningen, tog resan fart.

Det går att förändra – när man verkligen vill.

Åsa Edlund Jönsson,
Generalsekreterare Sveriges Olympiska Kommitté

Korta fakta om den olympiska rörelsen och jämställdhet:

• När boxning för kvinnor adderades till tävlingsprogrammet i samband med OS i London 2012 blev det första gången som kvinnor tävlade i samtliga idrotter på sommar-OS.
• År 2023 var 41 procent av IOK-medlemmarna kvinnor, 50 procent mer jämfört 2013. Sverige representeras i IOK av: Gunilla Lindberg, Petra Sörling och Frida Hansdotter.
• Flor Isava Fonseca från Venezuela och Pirjo Häggman från Finland var de två första kvinnorna som valdes in som IOK-medlemmar. Året var 1981. I februari 2023 var 40 av 99 aktiva IOK-medlemmar kvinnor.
• Fyra kvinnor har varit vice ordförande för IOK - en av dem var Gunilla Lindberg (2004–2008). IOK har aldrig haft en kvinnlig ordförande.
• SOK:s styrelse består, förutom ordförande, av åtta ledamöter: fyra kvinnor och fyra män.
• SOK:s ledningsgrupp består av fyra kvinnor och fem män.
• SOK:s stödprogram Topp och Talang består i dag av 155 idrottare, 75 kvinnor och 80 män.
• SOK:s aktivas kommitté består av fem kvinnor och fyra män.