Det råder svensk fotbollsfeber
När Lisa Dahlqvist satte den sista straffen i tisdagens semifinal mot Brasilien, skrevs samtidigt svensk fotbollshistoria. Aldrig tidigare har Sveriges fotbollsdamer tagit en OS-medalj och lyckan hos fotbollsdamerna gick inte att ta miste på när de i glädjeyra sprang ut på planen efter avgörandet. Under ledning av Pia Sundhage spelade Sverige sig längre i OS än de någonsin tidigare gjort.
Med en förlust mot Brasilien i gruppspelet i bagaget var det revanschsugna svenskar som gick in på fotbollsarenan Maracana i Rio på tisdagen. Efter en svettig match fanns det efter förlängningen fortfarande ingen vinnare, men då slog Sverige till. Efter två imponerande räddningar av Hedvig Lindahl och iskalla skott av de svenska straffläggarna, sprang Sverige in på planen som vinnare och OS-finalister. Imorgon kan de stå på samma arena som guldmedaljörer.
Ingen av de svenska spelarna har upplevt en OS-final. Någon som har den erfarenheten och dessutom vet hur det känns att stå som vinnare i OS är däremot förbundskapten Pia Sundhage, som ledde de amerikanska damerna till vinst både 2008 och 2012. Men vägen till OS-guld har inte varit helt självklar för Sundhage.
Som sexåring började Sundhage att spela fotboll i lilla Marbäcks knattelag, utanför Ulricehamn. Historien om sexåriga Pia som på fotbollsplanen fick heta Pelle för att få vara med och spela är idag välkänd, men vi tar det en gång till. När Sundhage växte upp fanns det inget flicklag och tjejer fick inte spela fotboll. Men pojklagets tränare såg Sundhage och tog in henne i pojklaget. För att få spela med pojkarna fick de låtsas att hon var kille, så i ett par år fick hon på planen heta Pelle. Till slut avslöjades dock tilltaget och Sundhage var tvungen att sluta spela i laget. Intresset för fotboll fanns däremot kvar och Sundhage fortsatte att kicka boll. På skolgymnastiken, där tjejerna skulle spela brännboll medan killarna spelade fotboll, fick Pia spela med killarna och som elvaåring fick hon veta att hon kunde börja spela med Ulricehamns damlag. Som femtonåring gjorde hon landslagsdebut och resten är historia. Karriären som spelare avrundades med OS 1996, det Olympiska Spel där damerna för första gången fick spela fotboll. Sedan dess har Sundhage bland annat hunnit med att vara assisterande förbundskapten i Kinas landslag och framgångsrik förbundskapten i USA. Sedan 2012 har hon lett det svenska landslaget.
Fotbollen har länge haft en stark ställning i Sverige och idag är var tredje idrottsaktivitet som sker i Sverige fotboll. Särskilt damlandslaget har nått stora internationella framgångar, något som säkerligen inspirerat unga tjejer och killar att börja spela. Idag spelar 20 procent av alla elvaåriga flickor och 17 procent av alla fjortonåriga tjejer fotboll. Av landslagsspelarna har vissa erfarenheter av VM- och EM-finaler, men en OS-final har de svenska damerna aldrig spelat. Inte sedan 1948, alltså för 68 år sedan, har sverige spelat en OS-final i fotboll. Och då var det herrarna som spelade.
Vinsten över Brasilien på Maracana är därför historisk. Ett svenskt lag i OS-final är stort. Likaså att det är Sundhages tredje raka OS-final. Till SVT säger förbundskaptenen "Jag tänker på när jag började spela fotboll, och tjejer inte fick spela fotboll. Helt plötsligt står jag här som förbundskapten för det svenska damlandslaget och skriver historia.".
I finalen på fredag möter Sverige Tyskland, ett landslag som Sverige historiskt förlorat viktiga matcher mot, däribland EM-finalen 2001, VM-finalen 2003 och bronsmatchen i OS 2004. Efter tisdagens semifinal sa Lotta Schelin till Aftonbladet att det nu är "dags att vända på Skittysklandstrenden". För nu är det dags, nu råder fotbollsfeber i Sverige. På fredag kommer Maracana att koka. Efter ett herr-EM tidigare i somras där det inte gick som man hade hoppats visar damerna nu att Sverige är en fotbollsnation att räkna med. Imorgon spelar de OS-final. Imorgon går damerna för guld.