Internationella hjältar i München
Flera internationella idrottsstjärnor gjorde avtryck i München 1972 där bland annat simmaren Mark Spitz tog sju guld.
Sju guld till Spitz
Amerikanen Mark Spitz som dominerade simtävlingarna i Mexico City 1968. I Mexiko fyra år tidigare var Spitz impopulär bland sina landsmän och blev mer eller mindre offentlig hånad när han misslyckades. Men i München fick han sin personliga revansch - med råge.
Sammanlagt simmade han hem sju guld - fyra individuella och tre i lagkapp.
Finländska triumfer
Finland firade stora triumfer på Olympiastadion med tre riktigt "tunga" guld. Pekka Vasala (1500 m) och Lasse Viréns dubbla guld på 5 000 meter och 10 000 meter.
Viréns guld på 10 000 meter saknade inte dramatik. Efter ungefär halva loppet trampade Virén snett och ramlade och drog med sig några konkurrenter i fallet.
Men Virén kom upp men han hade naturligtvis tappat mark till täten. Finländaren tog upp jakten och fick ganska snart tätkänning. När det var en kilometer kvar drog Virén igång sin långspurt och den avslutande kilometern gick på 2.29,1. I mål fick Virén tiden 27.38,4, världsrekord med en sekund trots fallet!
Maratonsegraren Frank Shorter startade med sin seger början av en hysterisk joggingvåg och såg också till att popularisera maratonlöpningen. Att han dessutom startade en egen miljonindustri med skor och kläder gjorde inte OS-guldet mindre värt för honom personligen.
Sparven från Minsk
I gymnastik etsade sig ett namn fast efter fantastiska uppvisningar - Olga Korbut, Sovjet. "Sparven från Minsk" charmade inte bara domarna utan en hel värld.
Olga vann guld i både bom och fristående.
Tre kubanska guld
Kuba, som aldrig tidigare tagit något OS-guld, tog nu tre medaljer av den ädlaste valören. I tungviktsboxning presenterade sig en man vid namn Teofilo Stevenson med att ta guld och det var inte sista gången han skulle göra sig känd i OS-sammanhang.
Amerikanerna inte längre snabbast
Världens snabbaste man var inte en amerikan den här gången utan sovjeten Valerij Borzov. Hans guld på 100 meter var svårt för de segervana USA att acceptera. Inte minst beroende på att de två huvudfavoriterna Eddie Hart och Reynaud Robinson inte ens kom till start och fick chansen att utmana Borzov. Anledningen till att de uteblev var att deras tränare tagit fel på starttid och de båda favoriterna satt och tittade på TV i OS-förläggningen när mellanheaten startade.
På 200 meter skulle därför USA-laget utkräva revansch men Borzov utklassade alla i finalen.
På 400 meter häck skrev John Akii-Bua, Uganda, in sig i historieböckerna med sin finaluppvisning som slutade med världsrekord på distansen. Hans show efter segerloppet som sågs av miljarder människor i TV världen över gjorde honom till spelens mest folkkäre medaljör.