Längdskidornas distanser i Milano Cortina 2026 - Sveriges Olympiska Kommitté

Milano Cortina 2026

Dag 6

Foto: Bildbyrån.

Publicerad 27 december 2025

Längdskidornas distanser i Milano Cortina 2026

OS i Milano Cortina 2026 markerar en historisk milstolpe inom längdskidåkningen – för första gången tävlar damer och herrar på exakt samma distanser. Åkarna har tävlat i världscupen på samma distanser i världscupen sedan 2022/2023 och VM i Trondheim 2025 var första mästerskapet med samma distanser. Nu är det alltså dags för OS.

Programmet i Milano Cortina 2026

Tolv längdskidsgrenar står på programmet i Val di Fiemme, sex för damer och sex för herrar:

  • Skiathlon – 10 km klassisk stil + 10 km fristil. Åkarna byter skidor efter halva loppet.
  • Sprint klassisk stil – Cirka 1,5 km med kval och finaler samma dag.
  • Teamsprint fristil – Två åkare per lag, tre varv vardera på cirka 1 km.
  • 10 km fristil – Intervallstart där åkarna startar var 30:e sekund.
  • 50 km masstart klassisk stil – Den längsta distansen med gemensam start.
  • Stafett – 4x7,5 km där de två första sträckorna körs klassiskt och de två sista fristil.

En stor förändring är att damernas längsta distans nu är 50 km (tidigare 30 km) och herrarna kör 10 km istället för 15 km på mittdistansen. Stafetten är också ny med 7,5 km-sträckor för alla, jämfört med tidigare 5 km för damer och 10 km för herrar.

Stafetten i St Moritz 1948. Foto: IOK.

Från Chamonix till Milano – distansernas utveckling

Längdskidåkning har varit med sedan de allra första vinterspelen 1924 i Chamonix, men då endast för herrar. De tävlade på två distanser: 18 km och 50 km, samt i stafett 4x10 km. Femmilen har sedan dess varit den klassiska maratondistansen och funnits med på alla OS.

18-kilometersdistansen kördes till 1950-talet innan den ersattes av 15 km, vilket blev standarddistansen för herrarnas mittlopp. Denna distans behölls fram till Milano Cortina och nu kör alltså båda könen istället 10 km.

Toini Gustafsson Rönnlund i Grenoble 1968. Foto: TT.

Damerna gör entré 1952

Det dröjde ända till OS i Oslo 1952 innan damerna fick tävla i längdskidor. Då körde de 10 km (intervallstart) samt stafett 3x5 km. Den kortare stafettsträckan för damer skulle bestå i många decennier – 1956 ändrades stafetten till 4x5 km, medan herrarna fortsatte köra 4x10 km.

Damernas program utökades successivt och 1992 infördes 30 km som längsta distans.

Moderna grenar tar plats

De senaste decennierna har programmet utvecklats kraftigt:

  • Sprint introducerades 2002 i Salt Lake City och blev omedelbart populärt. De korta, intensiva loppen på 1-1,5 km med kval och finaler samma dag gav ny dramatik och attraherade publik.
  • Teamsprint (lagsprint) tillkom 2006 i Turin, där två åkare per nation turas om att köra tre varv vardera.
  • Skiathlon infördes som OS-gren 2006 och ersatte den tidigare jaktstarten. Här byter åkarna skidor efter halva distansen från klassisk stil till fristil, vilket kräver både teknisk bredd och taktiskt tänkande. Från början körde damerna 2x7,5 km och herrarna 2x15 km, men i Milano Cortina blir det 2x10 km för båda.

Tomas Wassberg i Calgary 1988. Foto: TT.

Stilarnas uppdelning

Fram till 1980-talet fanns ingen uppdelning mellan klassisk stil och fristil (skejt). Men när skatestilen utvecklades på 80-talet och visade sig vara klart snabbare, infördes regler. Från OS i Calgary 1988 bestämdes att varje gren skulle köras i antingen klassisk stil eller fristil, och stilarna växlar mellan mästerskapen för att säkerställa balans.

Ett jämställt OS

Milano Cortina 2026 markerar alltså slutpunkten på en lång utveckling mot full jämställdhet i längdskidåkningen. Från att damerna inte ens fick tävla de första 28 åren, via kortare distanser och färre grenar, till nu helt identiska program. En förändring som även speglar den moderna längdskidsporten där skillnaderna mellan könen har minskat i takt med professionalisering och utvecklad träning.