Vinter-OS fyller 100 år
Vinter-OS fyller 100 år i dag. Det som en gång började som en vintervecka i anslutning till sommar-OS i Paris 1924 har växt till en av världens största idrottshändelser. Sverige är sjunde främsta nation genom tiderna med totalt 176 medaljer.
Vintergrenar har funnits med på OS sedan 1908, då fyra grenar i konståkning fanns med under sommar-OS - och Ulrich Salchow vann guld. Det var nära att Stockholm skulle arrangera historiens första vinter-OS 1913, i samband med sommarspelen 1912, men då tackade organisationskommitténs ordförande Viktor Balck nej till erbjudandet.
Inspiration från Nordiska spelen
Balck drev på den tiden Nordiska Spelen, som var en av de tävlingar som inspirerade IOK att skapa vinter-OS. Ett nytt försök att lansera en vintersportvecka 1916 stoppades av Första världskriget. Vid sommar-OS i Antwerpen 1920 var konståkning tillbaka på OS-programmet och ishockey gjorde olympisk debut, men det var först i samband med OS i Paris 1924 som Internationella Olympiska Kommitténs idé om en vintersportvecka blev verklighet.
Det svenska ishockeylaget i Antwerpen 1920. Foto: IOK.
Vintersportveckan som blev vinter-OS
Tävlingarna förlades till Chamonix och växte till spel över elva dagar. Invigningen hölls den 25 januari 1924. Det kom 200 tävlande från 16 länder som deltog i 16 grenar. Den första medaljgrenen var 500 meter skridsko och historisk medaljör blev amerikanen Charles Jewtraw.
Svenske Gillis Grafström segrade i herrarnas konståkning – precis som han även gjorde i under sommar-OS i Antwerpen 1920 och senare vid vinter-OS i S:t Moritz 1928 – och Grafström blev därmed den förste svenske OS-guldmedaljören i ett vinter-OS. Även om spelen i Chamonix inte klassades som "vinter-OS" när han vann i Chamonix 1924. Det var först 1925 som IOK bestämdes sig för att skapa separata olympiska vinterspel och 1926 utsågs den "Internationella vintersportveckan" i Chamonix 1924 retroaktivt till att ha varit de första olympiska vinterspelen.
Gillis Grafström på OS i S:t Mortiz 1928. Foto: IOK.
Sedan 1994 firas vinter-OS separat
Vinter-OS pågick sedan vart fjärde år - med uppehåll för världskrig - fram till 1990-talet, då vinterspelen växt sig så stora att IOK ville ha sommar-OS och vinter-OS olika år. Efter Albertville 1992 följde i stället Lillehammer 1994. Nästa vinter-OS i Italien 2026 blir de 25:e i ordningen. Det är sedan klart att de franska alperna med Nice som huvudort arrangerar vinter-OS 2030 och Salt Lake City står på tur för spelen 2034. Schweiz har en privat dialog med IOK igång om spelen 2038.
Charlotte Kalla är tillsammans med Sixten Jernberg våra mest framgångsrika olympier, båda med nio medaljer. Foto: TT.
Sverige sjua i världen
Sedan Viktor Balck tackade nej till att arrangera de första vinterspelen så har Sverige ansökt om att få arrangera vinter-OS vid upprepade tillfällen, men fortsätter vara det mest framgångsrika vinterlandet i världen som aldrig fått arrangera olympiska vinterspel. Sverige är det sjunde mest framgångsrika vinterlandet i den olympiska historien.
Totalt har Sverige tagit 176 medaljer fördelat på 65 guld, 51 silver och 60 brons. Sverige var bästa nation och toppade medaljligan vid OS i S:t Moritz 1948. Flest medaljer togs vid de senaste spelen i Peking 2022, då den blågula truppen kom hem med 18 medaljer. Flest OS-medaljer genom tiderna har längdduon Sixten Jernberg och Charlotte Kalla, båda står på nio OS-medaljer. Sixten tog totalt fyra guld, tre silver och två brons. Charlotte avslutade karriären med tre guld och sex silver.
Ingemar Stenmark efter slalomguldet i Lake Placid 1980 tillsammans med Jacques Luthy, Schweiz (brons) och Phillip Mahre, USA (silver). Foto: IOK:s arkiv
Svenska höjdpunkter i vinter-OS
Sverige har tagit totalt 176 olympiska medaljer i vintergrenar. Här är några av höjdpunkterna.
Just say 'The Forsberg' and hockey fans are brought right back to the 1994 Olympics
— Hockey Night in Canada (@hockeynight) October 21, 2020
Canadian goalie Corey Hirsch was in net, and he describes what it was like to be on the receiving end of that infamous Peter Forsberg dangle https://t.co/5FigJ0bTNO pic.twitter.com/ZcbsFbPwbD
- Turin 2006: Supertrion Foppa-Sudden-Lidström fixar guld mot Finland
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Grenoble 1968: Toini Gustafsson Rönnlund glänste i Grenoble
- Lake Placid 1980: Stenmarks guld
- Lake Placid 1980: Wassberg historiska kamp mot Mieto
- S:t Moritz 1948: Mora-Nisses utklassningsseger
- Albertville 1992: Guld till Pillan
- Turin 2006: Damkronorna slår USA
- Calgary 1988: Gunde Svan coachar Torgny Mogren till stafettseger
Sveriges största trupp deltog i Peking 2022, 109 deltagare. Foto: TT.
FAKTA/Sveriges vinter-OS i siffror
Totalt antal medaljer: 176 st (65 guld, 51 silver, 60 brons)
Flest deltagare: Peking 2022 - 109 st
Minst deltagare: Lake Placid 1932 - 12 st
Bästa nationsplacering: St Mortiz 1948 - 1:a
Flest medaljer: Peking 2022 - 18 st (8 guld, 5 silver, 5 brons)
Framgångsrikaste idrotten: Längdskidor - 84 medaljer
Idrott med flest deltagare: Ishockey - 396 st
Första kvinnan: Vivi-Anne Hultén, konståkning, Lake Placid 1932
Meste deltagaren:
Herrar: Carl-Erik Eriksson, bobsleigh - 6 spel 1964-1984
Damer: 10 st - 4 spel
Första medaljören:
Herrar: Gillis Grafström, guld konståkning, 1924
Damer: Vivi-Anne Hultén, brons konståkning, 1936
Flest medaljer:
Herrar: Sixten Jernberg, 9 st (4 guld, 3 silver, 2 brons)
Damer: Charlotte Kalla, 9 st (3 guld, 6 silver)
Äldste medaljören: Carl August Kronlund 58 år, silver curling 1924
Yngste medaljören: Kim Martin Hasson, 15 år, brons ishockey 2002
