När damkronorna skrev idrottshistoria

Vi tar dig tillbaka till OS i Turin 2006 då damkronorna skrev in sig i historieböckerna. Som första utomstående lag besegrade de en av de två storfavoriterna i ett internationellt mästerskap och tog sig till OS-final.

Den internationella damhockeyn hade aldrig tillhört de mer svårttippade idrottsgrenarna inför OS i Turin 2006. Kanada och USA var de solklara favoriterna och lagen hade mötts i samtliga internationella mästerskapsfinaler sedan VM-premiären 1990. Kanada stod som regerande olympiamästare och stoltserade med en imponerande VM-svit med åtta VM-guld i rad. Endast det senaste VM:et (2005) och OS i Nagano 1998 fick Kanada nöja sig med silver efter att USA stått som segrare.

Gruppspelet i Turin bjöd inte heller på några stora skrällar. Kanada verkade stå i en klass för sig och USA, Finland och Sverige hade inga större besvär att ta hem de tre övriga semifinalplatserna – helt enligt förhandstipsen.

För svensk del har alltid nyckelmatchen stått mot Ryssland i de fall då damkronorna har lyckats som bäst placeringsmässigt. Så var det med bronsmedaljerna i Salt Lake City 2002 och på VM i Sverige 2005. Båda gångerna vann Sverige knappt men klart och avancerade till medaljspel.

Vinst blev det även denna gång i öppningsmatchen på Ryssland även om det satt hårt åt. Ryssland visade bra fart på skridskorna, inte oäven teknik och en betydande ettrighet. Sverige svarade med bättre lagspel, större linjer i spelet och mer tyngd. Till sist var blev det effektiviteten som avgjorde, som var närmast obefintlig hos Ryssland. Det enda ryska målet var i praktiken ett svenskt självmål. Målvakt Kim Martin styrde Trefilovas harmlösa puck på Joa Elfsberg och vidare i mål. Tre svenska mål räckte gott och väl. Samtliga kom i powerplay, dagens vinnarvapen. Nanna Jansson, Katarina Timglas och Maria Rooth gjorde målen.

De övriga två svenska gruppspelsmatcherna slutade båda med överlägsenhet men med olika utgångar. I matchen mot Italien visades damhockeyfamiljens litenhet där OS-arrangörens hockeylag fick se sig besegrade med 11-0 mot svenskorna. I den sista gruppspelsmatchen mot guldfavoriterna Kanada var det damkronornas tur att känna på klasskillnad. Damkronorna backade ängsligt och slutresultatet skrevs till 8-1. Svensk tröst var att Ylva Lindberg i andra perioden spräckte ”lönnlövens” nolla med ett distansskott i powerplay.

Sensationell svensk seger

I semifinalen ställdes svenskorna mot de regerande världsmästarna USA. Första perioden gav den förväntade spelbilden, mycket USA-puck och motståndskraftigt svenskt försvarsspel. Kim Martin var strålande i den svenska kassen, men hann inte med när Kristin King var först på en stolpretur i power play. Spelet i numerärt överläge såg ut att bli USA:s segervapen när Kelly Stephens ostörd styrde in 2-0 i början av andra perioden.

Men Sverige drog nytta av hur lättstressade USA:s backar var nere vid eget mål. Två tappade puckar utnyttjades av damkronorna. Två gånger spelades Maria Rooth fram och överlistade den amerikanska målvakten Chanda Gunn. USA var skakat. Inte ens i spel fem mot tre lyckades man överlista Kim Martin, som började växa fram till USA-spöke nummer ett.

I tredje perioden blev USA:s anfall alltmer huvudlösa. Solokörningarna fastnade gång på gång i det bastanta svenska försvaret. I periodens slutskede och under sudden death dök till och med en och annan chans upp för Sverige. Katarina Timglas var i spel fem mot tre oerhört nära att bli matchvinnare.

Fortfarande lika efter förlängningens slut och ett avgörande på straffar var ett faktum. All mental press låg på favoriterna. Kim Martin fortsatte att ikläda sig matchvinnarrollen. Två straffar tog hon, en gång räddade stolpen Sverige och vid ett tillfälle missade Angela Ruggiero vidöppen bur. Bättre lycka hade Pernilla Winberg och Maria Rooth med skott på Gunns klubbhandssida – ett tappert kämpande Sverige var i OS-final!

Matchen skrev damhockeyhistoria. Det var första gången någon av de två giganterna Kanada och USA förlorat mot en tredje part.

I finalen var damkronorna aldrig kapabla att slå hockeyvärlden med häpnad ännu en gång. Men laget visade att den hängivna satsningen mot OS i Turin hade gett resultat. Ett starkt och välorganiserat lag lät sig inte utklassas av guldmedaljören Kanada i OS-finalen. Segersiffrorna 4-1 till Kanada gav en rättvisande bild av matchen. Kanada var det klart bästa laget, men Sverige störde segermarschen och förbundskapten Peter Elanders lag föll med flaggan i topp!