SOK satsar på forskning och utveckling

Sveriges Olympiska Kommitté gör en stor satsning på forskning och utveckling (FoU).
– SOK:s nya satsning på forskning och utveckling är en del i vår stora offensiv på träning och prestationsutveckling, säger Peter Reinebo som är SOK:s verksamhetschef.

Nedan följer en överblick över FoU-satsningen i sin helhet.

– Jag är mycket nöjd med att SOK nu har startat denna omfattande FoU-satsning och att professor H-C Holmberg kommer att leda den. H-C har under flera år bedrivit en framgångsrik aktivitetsnära idrottsforskning, är ledande nationellt och har ett stort internationellt kontaktnät inom idrottsforskning, säger Peter Reinebo.

Tränare och kompetensutveckling är viktiga nycklar i arbetet med att nå prestationer i världstopp och att utveckla förmåga att vinna medaljer.

FoU-projekten delas in i tre olika kategorier:

  • Paraplyprojekt (övergripande tematisk karaktär)
  • Forskningsprojekt (mer avgränsade och specifika frågor)
  • Utvecklingsprojekt

Samtliga har fokus på att öka kunskapen hos våra idrottare och tränare för att förbättra Sveriges internationella konkurrenskraft. De två första kategorierna resulterar även i vetenskapliga publikationer.

Paraplyprojekt

Paraplyprojekten utgörs av sex tematiska områden:

  • Prestationsteknologi och prestationsanalys
  • Starkare, snabbare och högre
  • Kvinnors träning
  • Uthållighet
  • Återhämtning
  • Aktivas hälsa

Prestationsteknologi och prestationsanalys

Prestationsteknologi innefattar utveckling/modifiering av utrustning och analys av träning/tävling med modern teknologi i syfte att förbättra aktivas träning och prestation.

– Utvecklingssprång är lättast i idrotter som är nya eller som av olika anledningar förändras och i de som är rörelsemässigt komplexa – eller där aktiva använder mer avancerad utrustning i form av redskap, material och kläder, säger H-C Holmberg.

Ett exempel på materialutveckling är samarbetet mellan Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och Luleå tekniska universitet som innebär en unik kombination av forskning om snö, material och friktion med praktisk tillämpning.

– Den första delen av satsningen omfattar skidteknologi, men även kopplingen mellan åkteknik och prestation. Exempelvis kan mätningar med sensorer öka kunskapen om hur en skidåkare presterar beroende på olika banor, förhållanden och utrustning, säger Roland Larsson, professor i maskinelement vid Luleå tekniska universitet.

Prestationsanalys med ny teknologi och ökad datakraft, mindre och lättare sensorer samt trådlös överföring möjliggör noggrannare och mer flexibla analyser med mätningar i realtid närmare idrottaren i olika tränings- och tävlingssituationer. Detta förbättrar möjligheterna att hjälpa aktiva och tränare i deras prestationsutveckling, ökar precisionen avseende mer individanpassad träning och förenklar tränarens analys och feedback till idrottaren.

Våra forskningsprojekt inom prestationsteknologi

Världens Snabbaste Skidor

Starkare, snabbare och högre

Skelettmuskelns förmåga att utveckla kraft och effekt är av betydelse i de flesta idrotter.

Svensk idrottsforskning har en lång tradition av att undersöka skelettmuskelns anpassning till olika typer av träning. Den mesta av tidigare forskning har varit inriktad mot uthållighet, mindre mot styrketräning och då i huvudsak med inriktning maximal styrka och muskeltillväxt. I tävlingssammanhang där idrottaren ofta behöver utveckla kraft under begränsad tid är förmågan att utveckla explosiv styrka och hög effekt av speciell betydelse.

Några av frågeställningarna inom detta projekt innefattar: styrketräning – när, vad och hur mycket; etablerade och nya träningsmodeller att utveckla explosivitet och hur dessa påverkar fibersammansättning över tid; styrketräning i relation till formtoppning; hur styrketräning bäst kan kombineras i relation till andra träningsformer.

En lika viktig aspekt inom idrotter med höga krav på genomförande och rörelsehastighet är biomekanik/teknikanalys, en kunskap som efterfrågas i allt högre grad. Forskning inom detta fält innefattar kraftmätning, analys av rörelsen med olika typer av video och registrering av muskelaktivitet.

Kvinnors träning

Kvinnor och idrott är ett snabbt växande kunskapsområde som innefattar könsskillnader i fysiologi och biomekanik, möjligheter till specifik periodisering (exempelvis i relation till menstruationscykel) samt att utifrån intervjuer och analys av träningsdagböcker redogöra för några ”goda exempel” på hur framgångsrika kvinnliga idrottare tränat från ungdomsåren till elitaktiv.

För de olympiska löpdistanserna över 100 meter är skillnaderna i prestation avseende världsrekord cirka 10–12 procent, utan påverkan av tävlingsdistans. I hastighetsåkning på skridsko och kortare cykellopp ökar skillnaderna med arbetstid. I simning är mönstret det motsatta, med mindre skillnader i prestation på längre distanser. I idrotter där överkroppen är viktigast för att utveckla framåtdrivande kraft (och idrottaren inte själv är i vattnet) är skillnaderna större jämfört med i idrottsgrenar som involverar ben och/eller hela kroppen.

Andra viktiga frågor inom ”Kvinnor och träning” är träning under och efter graviditeten, hur p-piller kan påverka prestationsförmågan samt om de hormonella svängningarna under menstruationscykeln kan utnyttjas för att optimera träningen. Studier indikerar att kvinnors fysiska prestationsförmåga är beroende av hormonell påverkan men fler studier behövs för att kunna ge konkreta rekommendationer.

Uthållighet

Uthållighet, eller aerob kapacitet, behövs i de flesta olympiska idrotter. I exempelvis medeldistanslöpning, kanotpaddling, simning, längdskidåkning och hastighetsåkning i skridsko är denna kvalitet av stor betydelse. I andra idrotter är det mer en baskvalitet som hjälper den aktive att genomföra omfattande träning och för att underlätta återhämtning.

Inom detta temaområde genomförs flera olika projekt bland annat om intervallträning, uthållighetsprestation på hög höjd och/eller i värme, träning av överkropp jämfört med ben och helkropp med speciellt fokus på viktiga faktorer som begränsar uthållighetsprestation.

- Idrottshjärtat har utvecklat en exceptionell förmåga att pumpa blod som till stor del kan förklaras med att det har blivit större, men det måste också kunna fyllas och tömmas snabbare. Vi behöver förstå mer om detta och hur man bäst tränar för att optimera sitt hjärta, säger docent Katarina Steding Ehrenborg från Lunds Universitet, en av forskarna i SOK:s FoU-satsning.

Återhämtning

Träningsarbetet för att prestera på elitnivå kräver en betydande insats. Elitaktiva tränar 10–12 träningspass/vecka, inte sällan 20–25 timmar/vecka och 700–1000 timmar per år. Detta ställer stora krav på att få ihop livspusslet och optimera återhämtningen. Förutom att planera och genomföra träningen på bästa sätt är sömn, kost och nutrition viktiga faktorer.

SOK:s nya FoU-satsning har även ett speciellt fokus på att öka kunskapen om sömn bland aktiva och tränare vad gäller rutiner, säng med tillbehör och omgivning.

Andra projekt inom detta paraplyprojekt fokuserar på att öka kunskapen om hur man optimerar intag av energi, näring och vätska i olika tränings- och tävlingssituationer. Av speciellt intresse är användningen av glykogen i olika delar av skelettmuskeln i samband med uthållighets- och styrketräning.

Aktivas hälsa

- SOK gör en kraftig förstärkning av insatser för att öka kunskapen om och optimera aktivas hälsa. Både aktuell pandemi och de utmanande förutsättningarna i Tokyo och Peking är bakgrunden, men också det faktum att hälsa, trygghet och kunskap är grunden för att våra idrottare långsiktigt ska kunna prestera bra, säger SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo.

Initialt fokuserar SOK inom detta paraplyprojekt på att genomföra studier avseende:

  • Hälso-, skade- och sjukdomsuppföljning
  • Immunförsvaret
  • Energitillgänglighet
  • Hjärta
  • Andning i kallt och torrt klimat

Skador och sjukdomar hos elitidrottare är ett viktigt område. Utöver en omedelbar negativ påverkan på idrottandet, med tränings- och tävlingsfrånvaro eller anpassning, kan vissa mer allvarliga skador vara direkt karriärhotande och medföra långvariga negativa effekter för funktion och livskvalitet. Idrottare som kan minska frekvens och svårighetsgrad av skador/sjukdomar har större chans till sportslig framgång. En långsiktig skade- och sjukdomsregistrering, med uppföljning av förekomst och konsekvenser av skador och sjukdomar över tid, är därför grundläggande för att säkerställa idrottares hälsa och prestation.

Fokus på immunförsvar syftar inte bara att få friskare idrottare utan kan även bidra till viktiga pusselbitar i forskningen om immunförsvaret.

- Immunförsvaret deltar i nästan allt, men varför det varierar så mycket mellan individer vet vi inte så mycket om. Vissa läker snabbare än andra säger SOK:s läkare och immunolog Petter Brodin.

- Om man haft en mild infektion kan man träna som vanligt rätt snabbt. Men det finns en grupp som får långtidssymtom som vi vill kartlägga, då kan vi se vilka organsystem som är påverkade.

Våra forskningsprojekt inom aktivas hälsa

Aktivas hälsa

Forsknings- och utvecklingsprojekt

Förutom ovan beskrivna paraplyprojekt är vid dags dato 18 forskningsprojekt och ett tiotal utvecklingsprojekt igång inom olika idrotter.

Full fart framåt

SOK har nu startat den mest omfattande FoU-satsningen hittills, ledd av FoU-chef H-C Holmberg. Satsningen omfattar både sommar- och vinteridrotter med sikte på OS i Paris 2024 och Milano-Cortina 2026.

Projekten genomförs med ledande svenska och internationella idrottsforskare inom kunskapsområdena fysiologi, biomekanik, teknologi och medicin. Vidare innefattar den samarbete med ett flertal nationella och internationella akademiska lärosäten samt med vissa specialistföretag.

Vårt mål är att med aktivitetsnära forskning, tillämpat utvecklingsarbete inom idrotter och kompetensutveckling för tränare ge svenska olympier bästa möjliga förutsättningar så att varje individ ska kunna nå sin fulla potential.

Professor H-C Holmberg. Foto: TT

Professor H-C Holmberg. Foto: TT

Partners