Sven Thofelt i var i dubbel mening en stor gestalt i den svenska idrottsoch olympiahistorien. Den storvuxne stockholmaren var under mer än sex decennier en profil, både som aktiv och ledare.
I Amsterdam-OS 1928 byggde Thofelt på en svensk svit av guld i modern femkamp. Hans fina inledning, 6:a i skjutning, 2:a i simning och 4:a i fäktning, räckte för att hålla undan för lagkamraten Bo Lindman, som överglänste Thofelt i löpspåret och på hästryggen.
Tunge Thofelt var ingen stor löpare, men hans fighting spirit fixade det mesta. Fyra år senare blev det så när ytterligare en OS-medalj. Den här gången mot alla odds. Sven skadade sig illa i den inledande grenen, ridning: knäckta revben och en armskada. Med dessa handikapp gjorde Thofelt i fortsättningen av tävlingen en fantastisk viljeinsats och var bara en halv poäng från bronset, taget av USA:s Richard Mayo. Sven kunde trösta sig med att Sverige vann dubbelt genom Johan Gabriel Oxenstierna och Bo Lindman. Sven Thofelt blev fyra i modern femkamp även i Berlin 1936. Men då späddes medaljsamlingen på med silver i lagvärja. Sven fäktades oortodoxt men effektivt. Lugnt avvaktade han sin motståndares drag och kontrade med riposter och raka stötar. En utmärkt avståndsbedömning låg till grund för taktiken.
Thofelts ekonomiska fäktning höll honom i eliten en bra bit efter Andra världskrigets slut. I London 1948 blev det ännu en gång OS-medalj (brons) i värja lag. Då var Sven 44 år fyllda.
Förutom sina OS-meriter tog Sven Thofelt VM-silver i värja lag 1947, brons 1937 och 38, EM-brons 1931, 33 och 34.
Individuellt sex SM-guld i modern femkamp och fyra i värja.
Även SM-vinnare i simning, 4x100 m fritt med Stockholms KK 1925.
Sonen Björn var också stark modern femkampare med bland annat VM-guld 1954 och två individuella SM-guld.
Del 2 i Sven Thofelts idrottsgärning handlar om ledarens. Han var bland mycket annat ledamot i IOK 1970–76 (senare hedersledamot och tilldelades den Olympiska orden i silver); han satt i SOK:s arbetsutskott 1960–88 (ordförande 1969–76). I det internationella förbundet för modern femkamp och skidskytte var Thofelt generalsekreterare 1949– 60 och ordförande 1960–88. Han var dessutom Svenska Fäktförbundets ordförande 1968–86.
Förutom allt detta hann Sven Thofelt med att bli överste, lärare vid Militärhögskolan (1939–43), adjutant hos kronprins Gustaf Adolf (1938–47) och kung Gustav V (1948–50). Ihågkommen är också sällskapsmänniskan Thofelt, till det yttre barsk, men bakom fasaden en god vän och medmänniska med härlig torr humor. Hans insatser som uppskattad talare blev smått legendariska. Det fanns en hel del glada historier på lager.
Sven Thofelt slutade sina dagar i Djursholm.
KÄLLA: Olympiaboken