Per-Olof Östrand

”Petter” upptäcktes av dåvarande rikstränaren Erik ”Loppan” Adlerz vid en träningssejour i Hofors. Som 16-åring kom ”Petter” under förre storsimmaren Björn Borgs beskydd, och erbjöds anställning i Malmö och betydligt bättre träningsmöjligheter än kallbadhuset i Hofors.
Han slog igenom vid SM i Varberg och vid EM i Monte Carlo 1947 ingick ”Petter” i laget på 4x200 m som vann EM-guld och noterade Europarekord, 9.00,5. ”Petter” var frisim- och lagkappsspecialist, EM-guldet i Monte Carlo försvarades i Wien 1950. På 400 m fritt vid EM i Turin 1954 vann ”Petter” brons. I Paris 1950 besegrade ”Petter” franske världssimmaren Alex Jany i en rasande batalj över 400 meter.
Han deltog i tre olympiska sommarspel, vid OS i Melbourne 1956 brast ett blodkärl i ena armen under ett försöksheat på 400 m fritt. Lennart Hyland refererade och redan efter halva loppet upptäckte Hyland att det inte stor rätt till med ”Petter”; han hade svårigheter med armföringen.
Melbourne-OS blev ”Petters” sista framträdande i stora sammanhang, ” Petter” simmade hem 15 SM-guld (200 m fritt, 400 m fritt och 1.500 m fritt) åren 1947–55, han var också framgångsrik i vattenpolo där han representerade moderklubben Hofors AIF.
KÄLLA: Olympiaboken