Hugo Johansson

AntalOS

3

Medaljer

Antal guld

2

Antal silver

0

Antal brons

3

Fakta

Förening/klubb:
Kungsholms SG, Stockholm
Födelseort:
Stockholm
Född:
1887-06-16
Dödsort:
Stockholm
Död:
1977-02-23

Resultat

  1. Paris 1924
    • 7:a Frigevär, lag
    • 8:a Frigevär 600 m, ind
  2. Antwerpen 1920
    • 1:a Armégevär 600 m, Ind.
    • 3:a Armégevär 600 m, lag
    • 3:a Armégevär stående 300 m, lag
    • 5:a Armégevär liggande 300 m, lag
    • 6:a Armégevär liggande 300 m, ind.
    • 6:a Armégevär 300+600 m, lag
    • 6:a Frigevär, helmatch lag
    • Opl. Frigevär, helmatch
  3. Stockholm 1912
    • 1:a Frigevär helmatch, lag
    • 3:a Armégevär, lag
    • 4:a Frigevär, helmatch
    • 23:e Armégevär 600 m, ind.

De två stockholmsskyttarna Hugo Johanssons och Mauritz Erikssons karriärer löper långa sträckor parallellt. Eriksson var den i VM mest framgångsrike, medan Johansson blev den som erövrade ett individuellt OS-guld.
Detta skedde 1920 under Antwerpen-OS och det handlade om gevärsskytte, armégevär 600 meter liggande. Efter det ordinarie skyttet hade fyra tävlande 59 av 60 möjliga poäng: Johansson, Mauritz Eriksson, Lloyd Spooner, USA, och Ioannis Theophilakis, Grekland.
I den andra omgången var Johansson den som bäst behöll precisionen: 58, två bättre än Eriksson och Spooner (silvret så småningom till svensken efter ett extraskott).
Vinsten betydde Johanssons andra OS-guld. 1912 fanns han med i det svenska manskap som vann frigevärets lagtävling. Sverige toppade med 5.655; tvåa Norge 5.602; trea Danmark 5.570. ”Kungsholms-Johan” blev med sina 975 näst bäste svensk (bäst Mauritz Eriksson 976). Övriga i laget var: Erik Blomqvist, Carl Björkman, Bernhard Larsson och Gustaf Adolf Jonsson.
Hugo Johansson var med om att ordna ytterligare tre olympiska lagmedaljer: 1912 brons i armégevär (sjätte och sämste svensk); 1920 brons i såväl i armégevär 600 m liggande (delat bäste svensk med Mauritz Eriksson) och armégevär stående 300 m (fjärde bäste svensk).
KÄLLA: Olympiaboken