Wiklund var storvuxen, lugn och tystlåten ångermanlänning, och tog Sveriges andra OS-guld på femmilen. Två år tidigare hade han fått sitt internationella genombrott då han i sista stund hade kallats in till hemma-VM i Sollefteå. I egen utrustning (förbundet hann inte sy upp någon dräkt åt honom) slog han till och överraskade alla med att åka hem guldet.
Två år senare vid OS i Tyskland slog han till igen, ja hela det svenska laget var helt överlägset. Dagarna innan loppet hade det rått töväder, men på natten före loppet slog det om och frös till. Elis och de övriga svenskarna (Axel Wikström silver, Nils Englund brons och Hjalmar Bergström 4:a) lade på skarklister och var totalt överlägsna. Femman i loppet, finnen Klaes Karppinen var nästan tio minuter efter Elis. Totalt vann han två individuella SM-guld. 1946 åkte han till Schweiz och var tränare en kortare period, men återvände ganska snart hem till Sollefteå och öppnade en sportaffär. Senare blev han även fabrikör av skidvalla.
KÄLLA: Olympiaboken