Anders Järryd

Stilen var inte den vackraste, slagen kunde nästan verka krampartat slagna. Men man fick inte låta sig luras, Anders Järryd var en synnerligen effektiv tennisspelare, en spelare i absolut världsklass. Särskilt den offensiva repertoaren höll mycket hög klass.
Med generationskollegor som exempelvis Stefan Edberg och Mats Wilander kom Järryds prestationer något i skuggan. Men speciellt i dubbel var västgöten från Lidköping en av de främsta.

Han vann inte mindre än 59 dubbeltitlar på ATP-touren, därav åtta i Grand Slam-sammanhang åren 1983–91: tre i Franska öppna (med Hans Simonsson, Robert Seguso, USA, och John Fitzgerald, Australien), två i US Open (Stefan Edberg och Fitzgerald), två i Wimbledon (Fitzgerald) och en i Australian Open (Edberg). Åtta singeltitlar blev det också på touren.
Järryd var som bäst rankad som femma i världen. Detta skedde under 1985, samma år som han nådde semifinal i Wimbledon, där svensken stoppades av den blivande vinnaren, unge västtysken Boris Becker. I Davis Cup var Anders med i Sveriges vinnande lag 1987.

Med tanke på sina enorma dubbelframgångar var paret Järryd/Stefan Edberg en guldkandidat i Söul 1988, när tennisen återkom i OS efter 64 år. Men det blev förlust i semifinalen mot spanjorerna Sergio Casals/ Emilio Sánchez. Detta trots att matchen spelades på hardcourt, ett underlag som borde gynnat de offensivt starka svenskarna. Det faktum att Edberg/Järryd inte spelat särskilt mycket tillsammans under 1988 var säkert en anledning till förlusten.

1992 i Barcelona prövade Edberg/Järryd lyckan igen. Men nu gick tävlingen på grus och svenskarna föll platt redan i första omgången mot två unga amerikaner på väg uppåt, Pete Sampras och Jim Courier.
KÄLLA: Olympiaboken