De vaknar tidigt, somnar sent och lever för andras framgång. Träffa Sveriges elittränare – de som formar våra framtida medaljörer.

Bakom varje toppidrottare finns en tränare som valt ett av de mest betydelsefulla jobben i svensk idrott. I den här serien tittar vi hos några av dem i deras vardag och får en inblick i deras utmaningar och drivkraft. Tränare från SOK:s Topp och Talang Tränare, och från Olympisk Offensiv kvinnliga tränare – alla med unika resor och gemensamt mål.

Vad krävs egentligen för att leda på elitnivå? Hur balanserar man mellan att vara strateg, coach, psykolog och förebild? Och varför fortsätter de, trots allt? Välkommen in i hjärnan på tränaren – med längdskidtränaren Ida Ingemarsdotter.

Ida Ingemarsdotter har ett OS-guld i stafett och ett OS-brons i sprintstafett från de tre olympiska spel där hon själv tävlade. I VM samlade 41-åringen från Sveg på sig ett VM-guld och fem VM-silver. Hon gjorde sitt första internationella seniormästerskap 2007 och avslutade elitkarriären 2019. När medaljsamlandet var över kom Ida snabbt in på tränarspåret.

– Jag läste idrottsvetenskap under karriären och började jobba på skidgymnasiet när jag slutade tävla. Ett föräldravikariat gjorde att jag började jobba åt förbundet med juniorer och U23, säger Ida, som tror hon har en fördel att ha varit aktiv på toppnivå själv:

– Jag vet hur det är att stå där som idrottare. Jag vet hur det är att gå genom en mixad zon. Jag kan sätta mig in i de aktivas situation, förklarar hon.

Tränare för damlandslaget

Sedan 2025 har hon varit en av ledarna för damerna i det framgångsrika längdlandslaget, som tog tio medaljer vid OS i Italien i februari. Hon har sett åkare som Ebba Andersson, Frida Karlsson, Jonna Sundling och Linn Svahn växa från storlöften till stjärnor.

– Framgång föder framgång. Vi delar erfarenheter med varandra. Många kunde ha valt en annan idrott – vi ska vara tacksamma att de valde längdskidor.

Den kommande säsongen är hon ansvarig för damlandslaget i längdskidor tillsammans med Johan Granath, under den nye landslagschefen Niklas Jonsson.

– Mitt mål som tränare är att jag vill se människor utvecklas, både i deras idrott och som personer, säger Ida.

– Jag tror det är viktigt att försöka möta individen var den är i livet, det är skillnad att prata med en 30-åring och en 20-åring. Man kan vara ett bollplank eller syssla med mer handpåläggning för att styra någon rätt.

Närheten till tränare större nu

Den största skillnaden i tränarrollen mot när du själv kom in i landslaget?

– Närheten till tränarna. Man träffas flera gånger i veckan – det är en stor skillnad. På min tid som träffades man främst på läger och tävlingar. Nu men tränare i elitmiljöerna där många aktiva bor träffas man mer kontinuerligt.

Ida har under de senaste åren varit en del av Sveriges Olympiska Kommittés satsning på kvinnliga tränare (projekt Q) och ingår även i Topp och Talang Tränare.

– Någon måste gå först. Någon som bryter väg. Jag hade aldrig en kvinnlig tränare under min karriär. Det har bara varit män, säger Ida.

– Det har varit utvecklande att få träffa andra tränare från olika idrotter. Vi har haft ett projekt med uthållighet i världsklass som varit nyttigt.

Ida bor i Östersund och arbetsplatsen är ofta nationellt vintersportcentrum (NVC).

– Jag känner att jag genom kontakten med forskare och testpersonal på NVC har en bra personer att bolla tankar med.