Svenska OS-framgångarna skapade curlingfeber i Sverige under vintersäsongen 2026. Foto: Bildbyrån (arkivbild).

Publicerad 23 april 2026

OS-effekten: Tusentals prövade på curling

Dubbla svenska OS-guld skapade rekordstort intresse för curling efter vinter-OS. Men OS-effekten nådde också idrotter där svenskar inte tog medalj – som skidalpinism och kälksport.

Curlingfeber

OS-gulden för Lag Hasselborg och syskonen Isabella och Rasmus Wranå i curling utlöste en riktig curlingfeber i landet. I en enkät till sina föreningar fick Svenska Curlingförbundet svar som gav en entydig bild: intresset för att prova på curling hade ökat tydligt jämfört med tidigare OS-år.

– Svensk curling har haft en sagolik säsong med fantastiska framgångar i såväl OS, Paralympics och VM. Vi är vana vid att OS för fram oss i rampljuset och föreningarna har varit förberedda med att erbjuda prova på, men denna gång blev trycket högre än någonsin, säger Maria Prytz, generalsekreterare på Svenska Curlingförbundet.

Curlingfebern som spridde sig från Cortinas curlingarena till svenska curlingklubbar under Milano Cortina 2026. Foto: Bildbyrån.

Sammanlagt prövade nästan 4 700 personer på curling hos de svarande klubbarna under perioden från OS-start fram till slutet av mars, från Luleå i norr till Vänersborg i söder.

Efterfrågan översteg på många håll utbudet. Den begränsande faktorn har varit tillgången på ledare och istider. Till exempel fick Skellefteå CK tacka nej till 31 bokningar de tre sista veckorna av säsongen. Nyköpings curlingklubb kunde ta emot en knapp femtedel av de förfrågningar som kom in på grund av tillgången på istider.

– De nästan 4 700 prova-på-besöken kommer från knappt en fjärdedel av våra föreningar. Det verkliga antalet är säkert mångdubbelt högre. Det ger en fingervisning om hur stor OS-effekten faktiskt har varit för curlingen i Sverige, säger Maria Prytz, generalsekreterare på Svenska Curlingförbundet.

Över 4700 provade på curling hos curlingklubbarna under OS i Milano Cortina. Foto: Bildbyrån (arkivbild).

– Det vi ser nu påminner om vad som hände med bordtennisen efter Paris, när 8 000 nya barn sökte sig till klubbar runt om i Sverige för att spela pingis. OS är det starkaste skyltfönstret idrotten har, och curlingklubbarna har tagit vara på det på ett imponerande sätt, säger Åsa Edlund Jönsson, generalsekreterare på SOK.

OS-guldmedaljören i mixed-dubbel, Isabella Wranå berättar om sina egna upplevelser av curlingfebern.

– Jag har sett barn som leker curling med kottar och stenar, och de spelar in egna videos på skolgården. Det har funnits gäng med tonårskillar som stannar mig och vill ta bilder. Tidigare var vi curlare kanske inte så coola i de kretsarna. Curling har fått ett enormt uppsving. Nu ses vi inte som en gubb- och tantsport längre.

Matt Weston från Storbritannien, OS-guldmedaljör i skeleton i Milano Cortina 2026. Foto: Bildbyrån.

Kälksporten lockar

OS-effekten slår igenom även i idrotter där inte Sverige står på prispallen. SweSports, som ansvarar för kälksport och skridskoidrotter, deltog under Milano Cortina med syskonen Tove och Svante Kohala i rodel. Ändå märkte förbundet av ett ovanligt stort intresse – för idrotter som Sverige inte var representerat i: framför allt bob och skeleton.

– Vi märkte av ett större intresse för idrotter vi inte ens hade deltagare i. Det är ett kvitto på att OS-sändningarna når ut och väcker nyfikenhet också bortom medaljtablån. Vi kommer att följa upp dessa personer inför kommande säsong för att se hur intresset är för att testa på och bli introducerade, säger Mattias Hadders, Idrottskoordinator på SweSports.

Oriol Cardona Coll från Spanien vann herrarnas första OS-guld i skidalpinism i Milano Cortina 2026. Foto: Bildbyrån.

Skidalpinism väcker nyfikenhet

För Svenska Klätterförbundet var Milano Cortina historiskt – för första gången fanns skidalpinism på OS-programmet. Trots att Sverige inte hade någon uttagen utlöste premiären ett tydligt intresse.

Förbundets analyser av webbtrafiken visar en stark boost i samband med spelen, driven av OS-debuten och ökad allmän synlighet, men också av Tove Alexanderssons stjärnstatus som utövare. Förbundet bedömer att intresset är bredare än ett enskilt namn.

– Det blev en liten hajp. Online-beteendet visar att folk vill förstå och utöva sporten – inte bara följa stjärnorna – vilket indikerar potential för fortsatt tillväxt, säger Janna Askenberg, biträdande generalsekreterare på Svenska Klätterförbundet.

På klubb- och tävlingsnivå är det ännu för tidigt att se effekter, men förbundet räknar med att den typen av genomslag ofta är eftersläpande.