Den svenska fyrmannaboben i Sapporo 1972. Carl-Erik Eriksson, Jan Johansson, Tom Mentzer och Thomas Morghult. Foto: IOK

Publicerad 11 september 2025

Kälksportens olympiska historia

Kälksporten har funnits med på vinter-OS sedan starten men de första svenska starterna dröjde tills 1952 i Oslo.

Sveriges OS-resa inom kälksport började i Oslo 1952 med deltagare i både tvåmans- och fyrmans-bob. Vi har tävlat i både bob och rodel men ännu har ingen svensk deltagit i skeleton på OS.

Totalt har Sverige haft 71 kälkåkare med på OS. Av dessa har 63 gjort minst en OS-start och åtta har varit reserver på plats. Sverige har ännu inte tagit någon medalj i kälksport. Den bästa svenska placeringen hittills har varit tre sjätteplatser i fyrmans-, tvåmans och även i dubbelrodel.

Det mest framgångsrika landet i OS-historien är Tyskland.

Först och mest av svenska olympiska kälkåkare

Första deltagandet:
Herrar: nio herrar deltog i bobsleigh i Oslo 1952.
Damer: Berit Salomonsson Wahlberg deltog i rodel i Grenoble 1968.
Meste deltagarna:
Herrar: Carl-Erik ”Jätten” Eriksson, sex OS 1964-1984.
Damer: Agneta Lindskog Fladvad, två OS 1976-1980.
Yngsta deltagaren:
Damer: Berit Salomonsson Wahlberg, rodel, 16 år och 193 dagar (1968).
Herrar: Nils Vinberg, rodel, 18 år och 231 dagar (1976).
Äldsta deltagaren:
Herrar: Carl-Erik ”Jätten” Eriksson, bob, 53 år och 274 dagar (1984).
Damer: Agneta Lindskog Fladvad, rodel, 26 år och 297 dagar (1980).

I Salt Lake City 2002 fick damerna tävla i bobsleigh. Karin Olsson och Lina Engren tävlade för Sverige i damernas tvåmannabob. Foto: IOK

Kälksporten i OS

chamonix 1924
I Chamonix introducerades fyrmansbob. Det var även tillåtet att tävla med en kälke för fem personer.

1928 och 1948
Skeleton kom med på det olympiska programmet men försvann sedan igen.

lake placid 1932
I Lake Placid var tvåmansbob med på OS för första gången.

squaw valley 1960
Bob togs bort från programmet i Squaw Valley på arrangörernas begäran. Endast nio länder hade anmält att de ville ställa upp i tävlingarna och det ansåg arrangörerna var för lite för att bygga upp en tävlingsbana.

Innsbruck 1964
I Innsbruck gjorde rodel entré på det olympiska programmet.

salt lake city 2002
I Salt Lake City tävlar damerna för första gången i bob (tvåmans) på OS. Nu infördes även skeleton på programmet igen och har sedan dess stannat i OS-tablån.

sotji 2014
I Sotji utökades rodeltävlingarna med en mixed stafett.

Peking 2022
Monobob för damer kom med på OS-programmet.

Milano cortina 2026
I Milano Cortina introduceras en mixad lagtävling i skeleton.

Fartsport med teknisk utveckling

Beskrivningar av företeelsen att åka kälke kan hittas i 1500-talslitteratur men det var först under mitten på 1800-talet när brittiska turister började åka ner för snöbelagda vägar i alperna som det blev en fartsport.

Materialutvecklingen på bobkälkarna har gått från trä till stål till dagens kälkar av fiberglas och stål. Man kör i banor som har uppbyggda (doserade) kurvor och banorna är oftast konstfrusna.

Bobåkning som idrott började inte utövas förrän i slutet av 1800-talet då Schweizarna skapade en bobkälke av två ihopmonterade skeletonkälkar som de försett med en styrmekanism. För att öka säkerheten för rika turister byggde man senare in kälken i ett chassi. Världens första Bobklubb stiftades i St Moritz, Schweiz 1897.

Vid 1950-talet när man insåg den kritiska fördelen av starten började atleter från andra mer explosiva idrotter att dras till sporten. 1952 instiftades regeln med en maxvikt för besättning och kälke vilket innebar slutet av en era med supertungviktsåkare och som åter gjorde idrotten till en atletisk tävling.