I Los Angeles 1984 tog Sverige sex kanotmedaljer – fler än vid något annat OS. Bakom framgångarna stod inte bara Agneta Anderssons överlägsenhet på vattnet, utan också en svensk uppfinning som ingen annan nation hade tillgång till: vingpaddeln.

När kanotprogrammet i OS i Los Angeles 1984 inleddes var 23-åriga Agneta Andersson från Karlskoga redan en av världens bästa paddlare. Sex VM-medaljer mellan 1981 och 1983 hade etablerat Boforspaddlaren som galjonsfigur i en stark svensk kanotistgeneration. Hon hade dessutom stenhårt pressat tidens dominant, östtyska Birgit Schmidt.

Vid spelen i Los Angeles saknades dock Schmidt och övriga öststatspaddlare – Sovjetunionens bojkott av spelen innebar att DDR, Sovjet och flera andra starka kanotnationer uteblev. På den konstgjorda sjön Lake Casitas i Kalifornien fanns ingen av Agnetas tuffaste konkurrenter.

Hemlig ingrediens i båten

Men det svenska laget hade mer än ett försvagat fält att luta sig mot. Med sig till Kalifornien hade de en ny paddel som ingen annan nation använde – vingpaddeln. Den var en svensk uppfinning av förbundskapten Stefan Lindeberg och Leif Håkansson, utvecklad i början av 1980-talet. Paddeln bygger på samma aerodynamiska princip som en flygplansvinge: bladet förs ut från kajakens sida under paddeltaget, vilket skapar ett lyft som ger mer kraft per tag. OS i Los Angeles 1984 var första gången vingpaddeln användes i olympiskt sammanhang, och den gav de svenska paddlarna en teknisk fördel som resten av världen ännu inte hade tillgång till. Inom bara några år hade den klassiska plattpaddeln slagits ut från tävlingsarenorna helt.

Sex medaljer på Lake Casitas

Agneta utnyttjade både det försvagade fältet och den nya tekniken fullt ut. I K-1 500 meter var hon överlägsen och tog sitt första OS-guld. I K-2 med Anna Olsson var duon ohotad – ännu ett guld. Sveriges K-4, med Susanne Gunnarsson (då Wiberg) och Eva Ohlsson, var på väg mot ett tredje guld åt Agneta när besättningen två gånger kom i otakt i slutfasen. Rumänien hann förbi och Sverige fick nöja sig med silver.

Även herrarna skördade framgångar med vingpaddeln. Lars-Erik Moberg tog hela tre silvermedaljer – i K-1 500 m, i K-2 500 m tillsammans med Per-Inge Bengtsson och i K-4 1000 m. Totalt tog Sverige sex kanotmedaljer i Los Angeles – två guld och fyra silver. Det var fler medaljer än vid något annat enskilt OS i svensk kanothistoria, även om London 1948 med Gert Fredrikssons fyra guld i spetsen fortfarande står sig som den mest guldglänsande insatsen.

Ett avtryck långt bortom Lake Casitas

Vingpaddelns genomslag stannade inte vid OS 1984. Vid VM i Mechelen 1985 bidrog den till fortsatta svenska framgångar, och snart var den standard i hela världseliten. Uppfinnaren Stefan Lindeberg gick vidare från rollen som förbundskapten i kanot till att bli sportchef på Sveriges Olympiska Kommitté och valdes år 2000 till SOK:s ordförande – en post han innehade fram till 2016.

DE SVENSKA KANOTMEDALJERNA 1984