Ulrich Salchow, Anita Östlund och Gillis Grafström. Foto: TT

Publicerad 1 januari 2015

Konståkningens olympiska historia

Konståkning är den äldsta idrotten på det vinterolympiska programmet. Tävlingar fanns med i London 1908 och Sverige var tog tre medaljer redan då.

Sverige var verkligen en stor konståkningsnation i början av 1900-talet med giganter som Ulrich Salchow och Gillis Grafström. Gillis Grafström är än i dag en av blott fem konståkare i världen som har tagit tre OS-guld. Totalt sett har Sverige haft 28 olympiska konståkare fram till 2018.

Med tanke på det ringa antalet deltagare så har Sverige tagit imponerande tio medaljer i konståkning, fem guld, tre silver och två brons. Men den senaste medaljen togs 1936. Ryssland (med dåtidens Sovjetunionen) och USA ligger i toppen på medaljhistoriken sett till alla världens länder.

Gillis Grafström i St Moritz 1928. Foto: IOK

Läs mer om våra svenska konståkare i OS

Salchow satte prägel på isen

Den bortglömde OS-giganten

Konståkning i OS

  • 1908: Konståkning var först med på sommarprogrammet i London 1908 och sedan ytterligare i Antwerpen 1920.
  • 1924: Konståkning fanns med på den första upplagan av vinter-OS i Chamonix 1924. Damer och herrar singel samt paråkning var grenarna.
  • 1968 i Grenoble fanns isdans med som demonstrationssport.
  • 1976 introducerades isdans på det officiella OS-programmet i Innsbruck.
  • 2014 i Sotji tillkom en lagtävling där samtliga discipliner ingår.

Balett + stålskena = konståkning

Två amerikaner är ansvariga för utvecklingen av skridskoåkning till det konstnärliga hållet. 1850 så introducerade Edward Bushnell från Philadelphia skridskor med stålskena som gjorde det möjligt att göra komplexa manövreringar och svängar. Jackson Haines, var en balettmästare som bodde i Wien under 1860-talet och började åka skridskor med inslag av balett och dans.

Partners