IOK:s huvudkontor som ligger i Lausanne. Foto: IOK media

Internationella Olympiska Kommittén

Internationella Olympiska Kommittén (IOK) har som främsta uppgift att säkerställa firandet av de olympiska spelen som symbol för rörelsens grundläggande värden och idéer. Spelen ska inspirera fler att vilja vara en del av detta. Spelen ska, oavsett hur turbulent omvärlden är, visa att fredlig samexistens är möjlig och bidra till framtidstro och byggandet av en bättre värld.

Internationella Olympiska Kommittén hittar du här:
www.olympic.orglänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Arrangemang av OS – så här går processen till

IOK bjuder in världens Nationella Olympiska Kommittéer att anmäla sitt intresse att arrangera ett OS. Det här sker omkring tio år innan spelen ska äga rum. De som visar intresse bjuds in att diskutera sina idéer med IOK och får hjälp och feedback på vägen mot att lämna in en officiell ansökan och bli en så kallad kandidatstad.

När en stad bestämmer sig att lämna in en officiell ansökan om att få arrangera ett OS så börjar den så kallade kandidatsprocessen. Den påbörjas åtta år innan spelen ska äga rum och pågår i ett år.

Processen är uppdelad i tre steg. Under varje steg förhandlar staden med IOK:s utvärderingskommitté om olika delar i sin ansökan och får hjälp och feedback för att kunna finslipa och förbättra den. De tre stegen fokuserar på följande områden:

  • Vision, koncept och strategi.
  • Styrning, juridik och ekonomi.
  • Genomförande, arvet efter OS när det gäller erfarenheter och arenor.

Det sista steget i kandidatprocessen avslutas med att städerna presenterar hela sin slutgiltiga ansökningsrapport. Den offentliggörs och ligger till grund för när samtliga IOK-ledamöter röstar om vilken stad som ska få arrangera spelen. Omkring sju år före spelen utser IOK en arrangörsstad. Det sker genom en sluten omröstning bland IOK:s ledamöter på IOK:s session.

Det är inte IOK som arrangerar spelen utan en Organisationskommitté som arrangörsstaden sätter ihop. IOK övervakar organisationen.

Val av idrotter

Det är IOK:s ledamöter som bestämmer vilka idrotter som ska vara med på det olympiska programmet. Det här valet görs på IOK:s session som också avgör vilken stad som får arrangera OS. Efter varje avslutat OS går man igenom programmet. Från och med 2014 så är det möjligt för arrangörsstaden att föreslå en eller flera nya grenar till programmet för ”sitt OS”. Det är IOK:s styrelse som beslutar om grenarna ska tas med, och det beslutet sker senast tre år innan spelens början.

På det olympiska programmet för sommar-OS i Tokyo 2020 finns 28 idrotter på programmet. På vinter-OS är i dag sju idrotter med till OS i Peking 2022.

Sprida de olympiska värderingarna

Förutom de olympiska spelen är IOK involverade i flera aktiviteter som uppmuntrar till idrottsutövande världen över, främjar fair-play, icke-våld och icke-diskriminering. IOK är också involverad i aktiviteter som främjar fred.

Läs mer om de olympiska värderingarna här

Den Olympiska Chartern

Det olympiska regelverket kallas för den Olympiska Chartern. Chartern är en kodifiering av de grundläggande principer, regler och stadgar som antagits av IOK. Den styr organisationen och driften av den olympiska rörelsen och fastställer villkoren för hur de olympiska spelen ska arrangeras och genomföras.

Ladda ner den Olympiska Chartern härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Agenda 2020

Sedan 2014-2015 har IOK arbetat med och fastställt ett omfattande reformprogram, Agenda 2020, för den olympiska rörelsen. Där har IOK arbetat fram 40 rekommendationer som är till för att säkerställa de olympiska spelens unika ställning och stärka idrottens ställning i samhället.

Några av kärnområdena i Agenda 2020 är:

  • Förändringar i kandidatsprocessen där potentiella kandidater bjuds in för att presentera och få feedback och stöd i arbetet inför en OS-ansökan.
  • Minska kostnaderna för att ansöka om ett OS.
  • Förflytta OS-programmet från att vara idrottsbaserat till grenbaserat.

Läs mer om Agenda 2020 härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

IOK:s nuvarande president heter Thomas Bach, Tyskland. Han blev vald till president 2013.

Vilka sitter i IOK?

Medlemmarna

IOK är uppbyggt av ett antal medlemmar som representerar IOK och den olympiska rörelsen i sitt land (de är inte delegater från sitt land inom IOK). Nya medlemmar väljs på IOK:s Session. Varje kandidatur analyseras av en nomineringskommission för att sedan presenteras till IOK:s exekutiva styrelse. Styrelsen föreslår ett antal kandidaturer för Sessionen som sedan väljer nya medlemmar genom en sluten omröstning.

Sedan 1999 kan det totalt finnas 115 medlemmar i IOK, bestående av max 70 individuellt valda medlemmar, 15 aktiva, 15 representanter från internationella förbund och 15 representanter för nationella olympiska kommittéer. Det finns en åldersgräns på 80 år för medlemmar valda mellan 1967-1999 och på 70 år för de som är valda efter 1999.

Styrelsen

IOK:s exekutiva styrelse skapades 1921 och är det verkställande organet inom IOK. Styrelsen handhar alla frågor inom IOK och säkrar att den Olympiska Chartern, IOK:s regelverk efterlevs. Ursprungligen bestod styrelsen av fem personer, men idag är den 15 personer: IOK:s president, fyra vice-presidenter och tio medlemmar. Vice-presidenterna och medlemmarna väljs av Sessionen i en sluten omröstning på fyra års tid. 

Presidenten

IOK:s president representerar IOK. Presidenten väljs på åtta års tid av IOK:s Session genom att medlemmarna röstar i en sluten omröstning. Förr kunde en president sitta hur länge som helst, men sedan 1999 är kan en president sitta i max tolv år på posten vilket innebär att hen har möjlighet att bli återvald för en period av fyra år.

Pierre de Coubertin, grundaren av de moderna olympiska spelen.

Historiken

IOK grundades den 23 juni 1894 av Pierre de Coubertin som med inspiration av de atletiska tävlingarna I antikens grekland ville återinföra de Olympiska spelen. De första moderna olympiska spelen invigdes den 6 april 1896.

Det var också Pierre de Coubertin som skapade den Olympiska Chartern och de aktivas ed som svärs vid varje invigning.

Coubertin ägnade hela sitt liv åt den olympiska rörelsen. Han dog den 2 september 1937 i Geneve, Schweiz. Enligt sin sista önskan är hans hjärta begravt i Olympia, Grekland medans hans kropp ligger begravd i Lausanne.

Svenskar i IOK

En svensk har varit president i IOK under historien:

  • Sigfrid Edström, Sverige (1946-52)

Totalt har det funnits 13 svenskar som har varit medlemmar i IOK under årens lopp.

Viktor G. Balck

1894-1920

(Grundande medlem)

Clarence von Rosen

1900-1948

J. Sigfrid Edström

1920-1952

Medlem i Exekutiva styrelsen 1921-1952.
Vice President 1939-1946
(President 1942-1946.
Hederspresident till sin död 1964.)

Bo Ekelund

1948-1956

Medlem i Exekutiva styrelsen 1957-1962. Hedersmedlem till sin död 1983

Gustaf Dryssen

1952-1970

Hedersmedlem till sin död 1981

Gunnar Ericsson

1965-1966

Medlem i Exekutiva styrelsen 1988-1992. Hedersmedlem till sin död 2013

Sven Thofelt

1970-1976

Hedersmedlem till sin död 1993.

Matts Carlgren

1976-1992

Hedersmedlem till sin död 1999.

Arne Ljungqvist

1994-2012

Hedersmedlem

Gunilla Lindberg

1996-

Medlem i Exekutiva styrelsen 2000-2004, 2011 - .
Vice President 2004-2008.

Pernilla Wiberg

2002-2012

Göran Petersson

2009-2012

Stefan Holm

2013-


Se Sveriges nuvarande internationella representation här