Gustaf Lilliehöök

Självaste baron Pierre de Coubertin, de moderna olympiska spelens fader, låg bakom införandet av modern femkamp på det olympiska programmet. En sport för tidens toppofficerare, där skicklighet med värja och pistol parades med fysiskt tuffa grenar som löpning och simning. Den för officeren nödvändiga kunskapen att hantera en häst fullbordade femlingen.
Premiären i Stockholm 1912 blev en exempellös framgång för värdnationen: sju svenskar fanns bland de åtta bästa, bara den senare legendariske amerikanske pansargeneralen George Patton slog sig in i toppskiktet. Patton blev femma, en placering som kunde blivit än bättre om Patton inte floppat i pistolskyttet, av alla grenar med tanke på Pattons framtida krigiska bravader. Hans 21:a plats förstörde alla medaljförhoppningar – platssiffror efter de fem grenarna räknades. Patton själv menade att hans bomskott var fullträffar i samma hål där han tidigare satt tior!
Den svenska fyrfaldiga segern anfördes av stockholmaren Gösta Lilliehöök, som visade upp en jämn och fin serie: 3:a i skytte – 10:a i simning – 5:a i fäktning – 4:a i ridning – 5:a i löpning. Totalsiffran 27 var en bättre än tvåan Gösta Åsbrink. Hade Lilliehöök löpt fem sekunder långsammare på den cirka 4.000 m långa banan skulle guldet förlorats.
Senare blev Gösta Lilliehöök en av de fem första anställda på nystartade Radiotjänst. Detta efter studier av radioteknik vid BBC i London.
Han avled 90 år gammal i Danderyd.
KÄLLA: Olympiaboken