Axel Grönberg

Få brottare har haft så starka nypor som Axel ”Acke” Grönberg, dubbel OS-guldmedaljör i mellanvikt, 79 kg. Han arbetade som rörmokare och senare massör, där starka händer avgjort var en tillgång.
”Acke” var från Bergslagen, uppväxt i Norberg, men kom till Stockholm i skolåldern. Lockad av två äldre bröder, Fritz och Harald, började ”Acke” brottas för BK Athén, med klubblokal på Bondegatan på Södermalm i Stockholm. I familjen fanns också tre yngre bröder som lockades till sporten. Olle Grönberg kom senare att ägna sig åt politik och var under 1980-talet ledamot i Stockholms kommunfullmäktige.
I början av 1940-talet var ”Acke” Grönberg näst intill oslagbar och hans krysstag skrämde slag på motståndare, så till den grad att ”Acke” hittade öppningar för både nacksving och flygande maror. Andra världskriget stoppade ”Acke” från OS-debut redan 1944, i London fyra år senare finalslog han Muhlis Tayfur, Turkiet, och i Helsingfors Sovjets Nikolaj Belov. Till Melbourne-OS 1956 skickade förbundet Rune ”Skinnskattebergar’n” Jansson – till ”Ackes” stora förtret. Han var i onåd hos förbundet. Trots att han som 38-åring rankades som viktklassens etta, fick han stanna hemma.
Han slutade tävla 1960, under senare delen av 1960-talet tillhörde ”Acke” en catch-as-catch-can-cirkus som turnerade i Europa.
OS-gulden är förstås juveler i ”Ackes” medaljsamling som även omfattar ett VM-guld (1950), ett VM-silver, ett EM-silver och två EM-brons. Han vann 16 SM-guld mellan 1944–58. Hans meriter gör honom till en av svensk brottnings absolut största.
Under 1970-talet fick ”Acke” rubriker som massör, som kunder hade han hästar på Solvalla, skådespelare från Stadsteatern, men också kändisar som ”Lill-Babs” och Grynet Molvig.
KÄLLA: Olympiaboken