Gunnar Larsson

”Han är 100 procent man, och en liten bit fisk”. Ett klassiskt uttryck om 1970 års bragdman och OS-hjälten från München två år senare, Malmöfödde Gunnar Larsson. Det var USA:s tränarguru Don Gambril som beskrev en skånsk tonåring på väg upp i simmarvärlden, mot det osannolika genombrottet vid EM i Barcelona 1970 med tre guld, ett silver och två världsrekord (400 m fritt och 200 m medley). Gunnar var Guld-Gunnar med det svenska folket och uppvisningen i Barcelona hade Arne Borg-nivå från Bologna-EM 1927.

Allt började hemma i Simhallsbadet i Malmö, som efter mammans död 1960, blev som ett andra hem för Gunnar. Lillebror hängde på sina framgångsrika två äldre systrar, Karin f. 1941 och Kristina f. 1944, båda olympier, Karin i både Melbourne 1956 och Rom 1960 samt Kristina i Rom 1960. De fick dock aldrig kliva upp på några olympiska prispallar. Gunnar drevs tidigt av att bli bättre än sina ”syrror” – och de förstod också att reta och sporra honom.
Efter hand kom Gunnar till tränaren Lars-Eric Paulssons stall och nyfikenheten hos Don Gambril gav collegestudier/träning i Long Beach i USA. Ett givande svensk/amerikanskt samarbete som nådde sin kulmen i München 1972.
På 400 m medley var marginalen till amerikanen Tim McKee närmast omätbar, eller två tusendelar, de historiska tiderna 4.31,981 och 4.31,983. Sedan fick simningen en lex Larsson – tusendelar togs bort som skiljegräns i vattnet.

På 200 m medley var det inget snack – 2.07,17 innebar nytt världsrekord. Gunnar jagade ett tredje guld i München, 400 m fritt, men slarvade bort chansen i försöksheatet och kvalade aldrig in till final.
Gunnar var en mästare i att gå in i sig själv – han hörde och såg inget vid startpallen. Hans förmåga att förlänga sina armar på väg in i kaklet var omvittnad och fruktad.
Som 22-åring lämnade Gunnar simningen, det fanns inte ekonomiska förutsättningar för en fortsättning. Hans sista internationella medalj var VM-guldet på 200 medley vid VM i Belgrad 1973. Gunnar valde därefter studier vid GIH i Stockholm och efter examen blev Västerås hans nya adress. Han bedriver i dag ekonomisk konsultverksamhet.

Han fanns under många år kvar i simningen som uppskattad expertkommentator åt Radiosporten. Han utsågs vid millennieskiftet till 1900-talets största skånska idrottsman.
KÄLLA: Olympiaboken