SOK:s forskarnätverk – ett framsteg för olympisk toppidrott
Forskarna i SOK:s nätverk för idrottsforskning har träffats och summerat nuläget i sina projekt. Två års studier har resulterat i ett flertal publikationer och idéer till ännu fler väckts.
Nätverket bildades på SOK:s initiativ 2021 och består av 15 forskare, såväl forskningsledare som framtida stjärnor från elva av Sveriges akademiska lärosäten. Syftet har varit att öka samspelet mellan vetenskapsakademierna och idrotten. Genom att öppna dörrarna mellan forskarvärlden och dagens aktiva och tränare så bäddar man både för bra datakvalitet till forskningsstudier och gör resultaten mer tillgängliga för idrottens fortsatta utveckling.
– Det här visar verkligen att innovation och utveckling är en kontaktsport. Om vi ska gynna SOK ännu mer så måste vi komma närmare tränarna, säger Eric Hamrin-Senorski, docent i fysioterapi vid Sahlgrenska Akademin. Det när vi träffas, ses och bygger relationer som jag får bra idéer till fortsatt forskning.
En språngbräda
Forskarna var alla överens om att det är finansieringen som är en stor begränsande faktor för idrottsforskning generellt och som näringsfysiologen Anna Melin från Linnéuniversitetet uttryckte det: ”vi behöver vara smarta och samarbeta för att få bättre utväxling som gynnar så många idrottare som möjligt”.
Det riktigt sprakade av engagemang och kreativitet under det dygn som forskarna var samlade på Karolinska Institutet (KI). Flera av dem har påbörjat samarbeten sedan nätverket startade och ännu fler idéer och uppslag kom upp vid den här samlingen.
– Den här språngbrädan vill man ha mer av. Genom att exempelvis inkludera paraidrottare som är en understuderad grupp i fler studier så kommer vi få en större kunskapsbas som blir tillgänglig för fler idrottare och tränare, säger Kristina Fagher, forskare i fysioterapi och aktivas hälsa vid Lunds Universitet.
Sammanställa studier
SOK kommer allt sammanställa studierna i en kunskapsbank allt efter de publiceras för att göra dem mer tillgängliga för dagens tränare och aktiva. Det finns även tankar om hur forskningssamarbetet ska tas vidare i framtiden.
– Det har varit riktigt spännande att höra allt som gjorts under den här tiden. Det är tydligt att det nätverket har potential att leda många gemensamma arbeten över institutionsgränserna som svensk idrott kommer ha glädje av lång tid framöver. Vi undersöker nu hur vi ska gå vidare med forskningssamarbetet i fortsättningen som förhoppningsvis kan ta det till ännu högre nivåer, säger Johan Flodin, som är sport- och utvecklingschef på SOK.
FAKTA/Forskarna i SOK:s nätverk
- Andreas Almqvist, professor i tribologi, Skid- & snölabbet vid Luleå tekniska universitet
- Carl-Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Umeå Universitet och Köpenhamns Universitet
- Johan Ekengren, beteendevetenskap vid Högskolan i Halmstad
- Kristina Fagher, fysioterapi och aktivas hälsa vid Lunds Universitet
- Eric Hamrin-Senorski, docent i fysioterapi vid Sahlgrenska Akademin
- Andreas Ivarsson, professor i psykologi vid Högskolan i Halmstad
- Anton Kalén, idrottsanalys vid Högskolan i Skövde
- Filip Larsen, docent i fysiologi vid Gymnastik och Idrottshögskolan
- Hanna Lindblom, fysioterapi och prevention vid Linköpings Universitet
- Anna Melin, näringsfysiologi vid Linnéuniversitetet
- Stefan Pettersson, nutrition vid Göteborgs Universitet
- Stefan Reitzner, fysiologi och immunologi vid Karolinska Institutet
- Katarina Stedning Ehrenborg, docent i kardiologi vid Lunds Universitet
- Daniel Svensson, idrottshistoria vid Malmö Universitet
- Mathias Wernbom, doktor i muskelfysiologi vid Göteborgs Universitet
