Träna för snabbhet

Reaktionsförmåga, snabbhet och acceleration är centrala begrepp för prestation inom många idrotter. Men hur når man dit? Det är en komplex fråga som var fokus för den andra träffen i SOK:s tränarutvecklingsprogram Tränare 2020 på Bosön.

Det här var den andra träffen i SOK:s satsning Tränare 2020 som ska vässa kompetensen bland Sveriges elittränare. Temat denna gång var reaktionsförmåga, snabbhet och acceleration och ett 60-tal tränare fick lyssna på spektakulära specialister som angrep ämnet från sitt expertområde som hjärnforskaren Carl-Johan Boraxbekk, stridspiloten Max Hederström, E-sportförbundets ordförande Max Horttanainen, den mentala rådgivaren Johan Plate, Håkan Andersson, friidrottstränaren inom sprint, och Mathias Wernbom, PhD, forskare vid Göteborgs universitet inom träningsfysiologi.

Rätt teknik och kommunikation

För att ha rätt förutsättningar att utveckla snabbhet så krävs först och främst att man har en god teknik menar Håkan Andersson, sprinttränare i friidrott med adepter som bland andra Johan Wissman och Tom Kling Baptiste.

- Har man inte rätt teknik så uppstår energiläckage i systemet och då spelar det ingen roll hur mycket man tränar. Det finns ingen sprinter som landar sitt löpsteg på hälen, säger Håkan Andersson.

För att bli en snabb sprinter så jobbar man med att utveckla förmågan att överföra den vertikala kraften och horisontella kraften som skapas i rörelsen. Det handlar om styrka i fot och fotled, och förmågan att hålla kvar god teknik med hög kroppsposition.

Håkan Andersson menar också att i flera idrotter, som exempelvis lagbollsporter, är också kommunikation en central förutsättning för snabbhet som man kanske bör lägga mer fokus än vad som görs i dag.

Muskelsammansättning

Träningsfysiologen Mathias Wernbom, forskare på Göteborgs Universitet, föreläste om neuromuskulära faktorer bakom rörelsehastighet. Vetenskapen är tydlig med att en muskels fibrer grovt kan delas in i två huvudtyper som är anpassade för att antingen utföra arbete långsamt och länge (typ 1 fibrer) eller snabbt och explosivt (typ 2 fibrer). Varje individs procentuella fördelning mellan långsamma och snabba muskelfibrer är till största delen genetiskt bestämd. Mathias Wernbom menar dock att det finns en stark evidens för att det till stor del också är möjligt att omvandla en muskels fibertyper i den ena eller andra riktningen (typ 2 till typ 1, och tvärtom) genom träning.

Wernbom förklarade även att fyrningsfrekvensen (impulstrafiken) från nerverna till muskelfibrerna är en avgörande faktor för reaktionsförmåga och snabbhet.

- Med hjälp av olika former av powertraining kan vi öka fyrningsfrekvensen och därigenom förbättra den maximala hastigheten utan att nödvändigtvis öka mängden snabba muskelfibrer, säger Mathias Wernbom.

Dagarna blandades också upp med flera praktiska pass där tränarna fick möjlighet att omsätta teorin till praktiska träningsövningar och upplägg. Åsa Eklund, tränare inom kanot sprint och Kenth Olsson, tränare inom friidrott sprint visade med hjälp av aktiva på plats hur de lägger upp sin träning från grundträning och fram till toppning inför ett mästerskap. SOK:s resursteam hade pass inom både agility och vilka övningar som är bra att använda för att få power och explosivitet i sin grundträning med skivstång.