Den olympiska elden inför PyeongChang 2018. Foto: TT

Publicerad 10 november 2015

Den olympiska elden

Den olympiska elden är en mycket välkänd symbol för OS. Elden är en symbol för strävan efter det perfekta, kampen för seger, fred och vänskap.

Den olympiska elden tänds alltid i den grekiska staden Olympia några månader innan OS startar. Det var nämligen i Olympia som de allra första olympiska spelen genomfördes under antiken. Det minnet firas inför varje spel när elden tänds och förs till OS-orten med hjälp av en fackelstafett.

Faktum är att vid de första moderna olympiska spelen fanns det ingen olympisk eld. Det var först i Amsterdam 1928 som en fackla restes utanför den olympiska arenan. Efter spelen föreslogs att idén med att ha en olympisk eld skulle fortsätta och det har man också gjort och gör så än i dag.

Tänds av solen

Elden tänds med hjälp av solens strålar. Sedan förs den i en fackelstafett från Grekland till staden där OS ska vara. Under invigningen av OS kommer elden till stadion, och den sista fackelbäraren för över elden från facklan till den plats där den kommer att fortsätta brinna tills OS är slut. Under avslutningen släcks elden.

Den olympiska elden tänds av solens strålar inför London 2012. Foto: IOK

Den olympiska elden tänds av solens strålar inför London 2012. Foto: IOK

Den första stafetten

Visserligen tändes en symbolisk eld redan 1928 vid OS i Amsterdam, men den första fackelstafetten från Olympia ägde rum 1936 när elden togs till sommar-OS i Berlin.

För vinter-OS har fackelstafetterna haft en lite annorlunda historia. Den första stafetten genomfördes inför Oslo 1952. Men elden tändes inte i Olympia utan i den norska byn Morgedal. Varför? Jo, för att Morgedal sågs som skidsportens födelseort. Även de två vinterspelen därefter, 1956 och 1960 så tändes facklan på andra ställen än i Grekland. Det var först inför spelen i Innsbruck 1964 som fackelstafetten startade i Olympia, på samma sätt som vid sommarspelen.

Natt, med en brinnande eld i bakgrunden. Två idrottsmän står mitt emot varandra, håller i varsin fackla och sträcker upp händerna för att föra över elden.

Två fackelbärare i Bryssel under fackelstafetten inför London 1948. Foto: IOK

Andra fackelstafetter vi minns

Fredstafetten - London 1948

1948 års fackelstafett spred ett välkommet budskap om fred i ett Europa som var hårt sargat av andra världskriget. Korpral Dimitrelis som var stafettens första löpare tog av sin uniform innan han sprang iväg, till minne av de våldsamheter som ägde rum i antikens Grekland. Stafetten gick längs landsgränser där flera festligheter hölls för att fira fredens återkomst.

Två soldater på var sin sida om en man i träningskläder som håller i en brinnande fackla.

Den olympiska facklan bärs av en soldat på sin väg genom Italien under fackelstafetten för OS i London 1948. Foto: IOK

Den antika stafetten - Rom 1960

Den här stafetten uppmärksammade de två historiska civilisationerna, grekiska riket och romarriket. Mindre kända antika städer i Grekland och Italien uppmärksammades för en större publik. För första gången så filmades stafetten för TV och följdes noggrant av media.

Nya världens stafett - Mexico City 1968

Stafetten följde Christoffer Columbus fotspår i upptäckten av den nya världen. Idén var att visa länken mellan de olika civilisationerna i de olika världsdelarna. En ättling i rakt nedstigande led till den store upptäckaren Cristóbal Colón de Carbajal var den siste löparen på spansk mark. Elden stannade till vid Månpyramiden i Teotihuacán, en förhistorisk stad i centrala Mexico. Här organiserades en "ny eld"-ceremoni som enligt aztekisk tradition firar avslutet av en 52-års cykel. Soluppgången dagen därpå symboliserar världens pånyttfödelse.

Man springer med den olympiska facklan omgiven av springande barn och massor av publik runtom.

Fackelstafetten inför OS i Sydney 2000. Den australiensiske fredssoldaten i Östtimor, Andrew Bondini springer med facklan. Foto: IOK

Stafetten "Down under" - Sydney 2000

Målet med stafetten var att visa Australiens plats inom Oceanien och att visa upp de olika regionernas kultur och arv inom landet. Stafetten besökte tolv länder i Oceanien innan den kom till Australien. I Australien startade stafetten vid den heliga platsen för landets urbefolkning, Ayers Rock. Den olympiska landhockeymästarinnan Nova Peris-Kneebone som är aborgin var stafettens första löpare. Publikens entusiasm bara växte längs stafettens väg. Över en miljon åskådare välkomnade facklan när den kom till Sydney där den olympiska elden tillslut tändes av friidrottsstjärnan Cathy Freeman.

OS-städernas stafett - Aten 2004

Stafetten besökte alla fem kontinenter och besökte alla städer som tidigare arrangerat ett sommar-OS, däribland Stockholm.

En kanot med tre kanotister vid kajen vid Stockholms slott, med Agneta Andersson i mitten, som får en fackla tänd av finansborgarrådet Annika Billström.

Agneta Andersson paddlar kanot med den olympiska elden under stafetten, den 1 juli 2004. Foto Mats Andersson. TT

Världens längsta och högsta - Peking 2008

Inför OS i Peking 2008 började fackelstafetten den 24 mars 2008 i Olympia, Grekland och slutade i Peking, Kina den 8 augusti 2008. Det är världens hittills längsta olympiska fackelstafett. Den spände över 137.000 kilometer under sina 129 dagar. Ett av de mest osannolika stoppen var på toppen av Mount Everest, dit facklan nådde klockan 9.18 måndagen den 8 maj 2008!

Det djupaste och utomjordiska - Sotji 2014

Den 23 november 2013, inför OS i Sotji 2014, färdades facklan 13 meter ner i Bajkalsjön. Detta var möjligt genom att en specialdesignad brännare hade konstruerats. Facklan besökte även Nordpolen, Europas högsta berg Elbrus och rymden. Två ryska kosmonauter tog med facklan (den var dock inte tänd) till den internationella rymdsstationen ISS.

Partners

Huvudsponsorer, logotyper