Kanotisten Sofia Paldanius är en av de aktiva som har provat på att mäta glukosnivåerna tillsammans med SOK:s kostteam. Foto: TT

Publicerad 26 oktober 2015

Pedagogiska mätningar för bättre prestationer

SOK:s kostrådgivare jobbar bland annat med att optimera kost och vätska under olika träningsperioder. Glukosnivån i blodet är en viktig faktor för förutsättningarna att genomföra kvalitativ träning och för hur träningssvaret skall bli. Denna vetskap är inte ny men – fram till nu – har det som sker i blodet inte kunnat synliggöras för idrottsutövaren. Men nu tar SOK:s kostrådgivare ett kvalitativt kliv genom införandet av ett mätverktyg.

SOK:s kostrådgivare Linda Bakkman placerar ut glukosmätarens sändare på kanotisten Sofia Paldanius. Foto: SOK

SOK:s kostrådgivare Linda Bakkman placerar ut glukosmätarens sändare på kanotisten Sofia Paldanius. Foto: SOK

- Det handlar om en kontinuerlig mätning av idrottarens glukosnivåer i fettväven över flera dygn i rad. Utrustningen är egentligen ämnad för diabetiker, där kan den vara kopplad till en pump som tillför insulin efter behov, säger Linda Bakkman som är SOK:s koordinator inom idrottsnutrition.

Mätningar av idrottares blodsockernivåer har kunnat göras länge genom blodprov utifrån ett stick i fingret. En mätning som dock endast ger svaret på hur nivån är vid mättillfället. Hur den varit dagar och timmar före och efter testet vet man då ingenting om.

Med den nya metoden appliceras en sensor, oftast på magen, kombinerat med en sändare som skickar signaler till en mottagare. Flera gånger per minut gör mätaren registreringar och allt synliggörs i prydliga glukoskurvor direkt i mottagarens display och kan sedan tankas över i programvara för hela mätperioden och kopplas till kost och träning.

Linda Bakkman, SOK:s kostrådgivare och Sofia Paldanius går igenom hur glukosmätningen går till. Foto: SOK

Linda Bakkman, SOK:s kostrådgivare och Sofia Paldanius går igenom hur glukosmätningen går till. Foto: SOK

- Allt blir väldigt tydligt för den aktive. Det blir klara fakta, så här ser det ut. Om vi föreslår några förändringar i deras kosthållning så kan de själva införa dem och sedan se hur de påverkar deras glukoskurva. Det blir pedagogiskt väldigt starkt, säger Linda Bakkman.

Det var SOK-kollegan Stig Mattsson, som även är diabetesforskare, som testade detta först på landslag under träningsläger. Resultatet blev en succé.

- Vi kunde då se hur många timmar som olika aktiva befann sig i en nedbrytande (katabol) zon där man vet att det börjar utsöndras stresshormoner. Trots att de befann sig på samma träningsläger så var det en stor spännvidd i hur länge de olika individerna låg i den nedbrytande zonen, från noll upp till 28 timmar. Självklart så blir det då en väsensskillnad i vilka möjligheter man har att tillgodogöra sig träningen, säger Linda Bakkman.

Några andra mätningar som SOK:s kostrådgivare arbetar med:

Mätningar av vätskestatus

För att mäta vätskestatus användes en refraktometer. Även dopingkontrollanter använder sig av den för att kontrollera att urinen inte spätts ut för att dölja otillåtna medel. Kostrådgivaren använder tvärtom refraktometern för att se att inte urinen är för koncentrerad (uttorkning). Den aktive tar ett urinprov och så placeras en droppe på ett prisma för analys. En fördel är att idrottaren snabbt kan få ett svar på sin vätskestatus. Om mätningen görs samma dag som en tävling finns det då fortfarande möjligheter att återställa vätskebalansen.

Mätningar av kroppssammansättning

Det finns olika modeller för mätning av kroppssammansättning, bland annat genom en så kallad Dexamätning. Den används för att analysera skelettets bentäthet och förhållandet mellan muskel- och fettmassa i kroppen. Det är inte minst betydelsefullt när det gäller att estimera grundläggande energibehov. Resultatet kan också användas som underlag för att fastställa målvikt eller realistisk viktklass. Med hjälp av dessa mätningar av kan kostrådgivaren och läkare i samråd med den aktive och dennes tränare se hur ett specifikt träningsupplägg eller en förändrad kosthållning påverkar kroppssammansättningen. Blev det de där extra kilona muskelmassa som man hade hoppats på eller en minskning av fettprocenten? För även om vågen visar på en viktnedgång så är det ju inte säkert att det är en gynnsam minskning ur ett idrottsperspektiv.

Partners

Huvudsponsorer, logotyper