Så "besiktigas" aktivas kroppar

Besiktning av bilen är det lag på. Någon lag på att elitidrottare ska besiktiga sina kroppar finns inte – men väl en stark rekommendation.

”Fysprofilen Funktion” heter det screening-verktyg som SOK:s sjukgymnast Jörgen Sandberg jobbar med.

-Man kan säga att den är ett komplement och en förstärkning till Fysprofilen. Det är ett testbatteri som SOK:s framlidne sjukgymnast Peter Svensson varit mycket delaktig i att ta fram, säger Jörgen Sandberg.

Att screena aktiva som ingår i SOK:s Topp- och Talangprogram, föreslå åtgärdsprogram och slutligen följa upp hur det har gått är själva kärnan i Jörgen Sandbergs arbetsuppgifter.

Viktig samverkan

Men det är också viktigt att samverka med andra fysioterapeuter som jobbar med olika landslag. Därför har Jörgen tillsammans med Peter Drugge, (SOK), Britta Kockum, (alpint), Magdalena Moström, (längdskidor), Jeanette Berggren, (simning), Åsa Fomin, (damhockey), Karin Söderström, (segling), Eric Johansson, (segling) och Anna-Karin Wikström, (gymnastik) bildat ett nätverk.

-De befinner sig i de aktivas dagliga träningsmiljö och har därmed en djupare förståelse för idrotten, så det är viktigt för oss att samarbeta runt screeningen. Vi hade en nätverksträff tidigare i år och det blir en uppföljning i augusti då vi ska ha fokus på åtgärdsprogram, säger Jörgen Sandberg.

Hitta svaga länkar

Men vad innebär då en screening rent konkret?

Jörgen berättar att det är ett verktyg som syftar till att detektera eventuellt svaga länkar i form av stelhet, bristande stabilitet eller assymetrier. Det kan exempelvis röra sig om skillnad i stabilitet och rörlighet mellan höger och vänster kroppshalva. Allra mest effektivt blir det sedan om han kan arbeta ihop med ansvariga fys-tränare och integrera eventuella åtgärder i idrottarens ordinarie träning.

Varje individ unik

-För att fynden ska bli meningsfulla behöver jag även ha en dialog med coachen och idrottaren själv. Någon kanske säger : ”Jag märker att jag har en teknikbegränsning där” eller ”Jag känner av något då jag sätter ned foten mot underlaget”. Utifrån sådana iakttagelser kan det ibland bli aktuellt med justeringar och olika åtgärdsprogram. Man får bedöma varje idrottare för sig, utifrån deras egna förutsättningar, konstaterar Jörgen.

Finns ingen mall

Någon tydlig mall för hur en idrottare på absolut världsnivå ska se ut i kroppen eller vilken rörlighet han eller hon ska ha är sällsynt. Det rör sig om en förhållandevis liten population så det är svårt att dra för stora slutsatser på gruppnivå. Idrottarnas kroppar anpassas i viss mån efter de belastningar de exponeras för, eller så sållas kanske de som inte har rätt förutsättningar bort.

-Ta brottare till exempel, de verkar inte må dåligt av att ha en stelhet i axelpartiet. Jag har endast sett ett fåtal landslagsbrottare med normal rörlighet där. En sådan stelhet kan till och med vara en skadeförebyggande faktor som skyddar leden. Då bör vi fysioterapeuter, under förutsättning att stelheten inte ger smärta eller påverkar övrig fysträning negativt, inte åtgärda den, säger Jörgen Sandberg.