"Kickan" är äldre än Stockholms-OS

Idag, den 19 april, fyller Ingeborg "Kickan" Sjöqvist 100 år. Kickan är simhopperska och deltog i OS 1932 och 1936. Hon är världens äldsta olympier.

Den 19 april 1912 föddes Ingeborg Maria Sjöqvist i Kalmar och 2½ månad senare invigde kungen, Gustav V, de Olympiska Spelen i Stockholm. Ingeborgs storasyster Lala (1903-64) tävlade i simhopp för Kalmar SS som bildades 1920 och snart följde även Ingeborg med sin syster. Ingeborg, eller "Kickan" som hon allmänt kallades, berättar i en artikel i Helsingborgs Dagblad nu i mars följande:
-Vi fick inget betalt, aldrig i livet. När vi åkte till SM fick vi ha med oss smörgåspaket själva. Man skulle vara amatör på den tiden, ställa upp för sitt land. Och det var väldigt uppdelat. I Kalmar fick vi flickor inte lov att träna om kvällarna på utomhusbadet. Men jag smög in genom ett hål om kvällarna och hoppade, berättar "Kickan.
När storasyster Lala var 25 år blev hon uttagen till OS i Amsterdam 1928 där hon erövrade bronsmedaljen i raka hopp — något som givetvis inspirerade lillasyster "Kickan" som då var 16 år. Lala gifte sig 1930 och det blev lillasyster som fick försvara den svenska äran när det var dags för nästa OS — som arrangerades i Los Angeles 1932. Sverige deltog med 51 olympier men endast en var kvinna och det var Ingeborg.

- När jag satte foten på amerikansk jord efter över en vecka i båt på Atlanten tänkte jag "här kommer jag en liten plutt från Kalmar, och sätter min fot i den stora världen." Jag möttes av en jättelik staty som de ställt upp speciellt för olympiaden. Det var riktigt mäktigt. Det steget jag tog då, känner jag än i dag i foten, säger "Kickan" och fortsätter:
-Sedan minns jag tågresan genom hela kontinenten med värme. Svenskamerikaner hade dukat upp långa bord vid varje station för att välkomna oss. Det var liksom en händelse att vi korsat Atlanten. I dag är det ingenting, men då var de helt till sig. Det var nästan så att man kunde tro att man var släkt med dem allihop.

Kvinnor och män separat

-När vi tågade in på arenan gick vi var för sig, kvinnor och män. Först kom ett helt gäng med ledare och tränare, efter det kom den kvinnliga truppen som bestod av mig. Därefter var det ännu ett litet avstånd till den manliga truppen som bestod av 50 personer varav två var simmare, minns "Kickan".

I tävlingarna i Olympic Park Swimming Stadium den 12 augusti vann Dorothy Poynton-Hill, USA, höga hopp (från 5 och 10 m) på 40,26 poäng före landsmaninnorna Coleman och Roper. "Kickans" poäng 34,52 räckte till fjärde plats och hon var endast 0,70 poäng från bronsmedalj och 1,02 poäng från dito silver.
-Jag känner än i dag hur hemskt det var att missa medaljen. Inför sista hoppet lade min tränare armen om mig och sa "ta det nu lugnt och fint, du ligger bra till". Efter det var det kört. Jag blev nervös, fick prestationsångest och gjorde ett långt ifrån perfekt hopp."

Fyra år senare var "Kickan" med i OS i Berlin. Nu deltog 150 svenskar varav sju var kvinnor. Dorothy försvarade där den 13 augusti sitt guld och "Kickan" kom nia bland 23 startande. Hon berättar så här i en artikeln i Helsingborgs Dagblad:
-Det minns jag knappt något ifrån. Det var ingen stämning, det tedde sig mest dammigt och tråkigt efter att man varit med på den där fantastiska olympiaden fyra år tidigare. Den olympiska stämningen fanns inte i luften, även om jag och flickorna inom truppen hade skojigt. Men jag har sett Adolf Hitler livs levande. När de tyska simmarna tränade i OS-bassängen och Hitler kom in, tvärstannade allihop och sträckte upp högerarmen i luften. Det var en ryslig syn.

Kristianopels GoIF, en förening i Fågelmara (tätort i Karlskrona kommun) fyllde 70 år 2011.
Från föreningens hemsida får man denna information: Ingeborg "Kickan" Sjöqvist (Ingers) född 1912 i Kalmar, tog silver i höga simhopp (10 m) i EM 1931 och 1934. Hon var även med i OS i Los Angeles 1932 och i OS i Berlin 1936. Ingeborg träffade sin man Lennart Ingers i Fågelmara där hon arbetade som folkskollärarinna och de gifte sig 1939. Han kom att bli verksam i föreningen bl a dess ordförande 1949-1956. "Kickan" var föreningens sekreterare åren 1950-1955.

Ingeborg bor idag tillsammans med Lennart i Rydebäck utanför Helsingborg och hon fyller 100 den 19 april. Lennart är tre år yngre — han fyllde 97 år den 14 april. De har varit gifta i 72 år och närmar sig rekordet (?) 77 år — så länge var nämligen "Stålfarfar" gift *. Ingeborg och Lennart har tre barn, sex barnbarn och fyra barnbarnsbarn.

Avslutningsvis citerar vi slutet på den intervju Axel Jönsson gjorde för Helisingborgs Dagblad i mars:

Är du fortfarande lika intresserad av sport?
-Oja, jag tittar på allt, varenda dag. Jag förstår hur de känner det, de som tävlar idag. Jag kunde offrat mitt liv för att vinna, man hade den känslan på allvar. Det måste man ha på ett olympiskt spel, annars har man inte där att göra.

Den 19 april fyller du 100 år ung. Håller du fortfarande igång?
-Schyy! Det är inte klokt. 100 år. Jag var med och gympade fram tills jag var 90, men efter en operation har jag haft svårt att gå. Munlädret håller jag däremot igång.

Kommer du att följa spelen till sommaren?
-Om! Sommaren är räddad, det ska jag tala om. Jag kan inte sluta förvåna mig över att man kan sitta här ute i lilla Rydebäck och titta på samtidigt som det händer i stora världen. Det är verkligen någon stort.

Vad tror du är den största skillnaden vid de olympiska spelen, då och nu?
-Att jag inte får vara med.

* "Stålfarfar" Gustaf Håkansson (1885-1987) och hans fru Betty Maria (1881-1986) var gifta åren 1908-86. Gustaf cyklade 1951 Sverigeloppet från Haparanda till Ystad. Tävlingsledningen hade vägrat honom att starta — åldersgränsen var 40 år — men han ställde ändå upp. Cykelloppet kördes i etapper och när de tävlande sov cyklade Gustaf upp till tre dygn i sträck. På den egentillverkade nummerlappen hade han skrivit en stor nolla. Han fick stor uppmärksamhet i tidningarna och blev en rikskändis när hela svenska folket följde hans färd genom landet. Efter 6 dagar, 14 timmar och 20 minuter kom han till Ystad - 24 timmar före de tävlande.